Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
Polytrichum juniperinum). De viktigaste bland de öfriga fältskiktsarterna
(tunnsådda 1. strödda) voro:
Calluna vulgaris
Epilobium angustifolium
Equiselum arvense
Dessutom anmärktes blott:
Antennaria dioica
Arabis arenosa *suecica
Arctostaphylos uva ursi
Carex ericetorum
Hieracium iliaphanoides
Festuca ovina
Pinus sitvestris
Poa serotina.
Pyrola secunda
Silene inflata
Trifolium repens
Vaccinium vitis idcea.
Dessutom iakttogos några belt få exemplar, de flesta sterila, i den
omedelbart intill belägna kanten af den angränsande tallheden. Denna
är af det för mellersta Dalarnes sandmarker karakteristiska slaget. En
profyta inom en mossrik facies nära intill Astragalus-beståndet
uppvisade följande vegetation. Ett skogsskikt af ymnig tall och strödd gran,
ett snårskikt af strödd gran, tunnsådd tall och enstaka en. I fältskikten
utom tunnsådda ungplantor af gran och tall (mest i luckor)
riklig—ymnig Calluna vulgaris
strödd—riklig Vaccinium vitis idcea
samt enstaka
Arctostaphylos uva ursi
Deschampsia flexuosa
Empetrum nigrum
Festuca ovina
Lotus corniculatus
Melampyrum pratense
Pulsalilla vernalis
Linna’a borealis
Majanthemum bifolium
Myrtillus nigra
Trientalis europæa.
Af dessa förekommo de fyra sistnämnda blott i de mossrikaste
partierna. I bottenskiktet dominera rikliga Cladonia rangiferina och
Hylo-comium parietinum. Karakteristiska äro äfven en Dicranum-ari (strödd)
och Nephroma arcticum (tunnsådd i stora mattor). Dessutom anmärktes
enstaka Hylocomium proliferum, Cladonia-arter, Peltigcra canina och
Stereocaulon paschate.
Att Astragalus pendulijlorus ej kan ha förekommit någon längre tid på
den nuvarande hufvudväxplatsen, är ju tydligt. Om förekomsten utefter
järnvägen eller i tallheden är dess primära ståndort i trakten, kan
knappast afgöras utan en ingående undersökning af tallhedsområdet. En
omständighet, som möjligen skulle kunna tydas i den riktningen, att den
inkommit tack vare järnvägen, är förekomsten af Euphorbia Esula strax
intill på själfva järnvägsbanken. Men med hänsyn till växtens hela
förekomstsätt i Sverige, synes mig ett sådant antagande föga sannolikt.
Växten hör till det slag af växter, hvilkas invandringshistoria troligen
aldrig blir uppklarerad. För egen del finner jag det sannolikast, att den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
