Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259
Den nordöstliga gruppen förekommer endast i den nordliga delen
af skandinaviska fjällkedjan, och ingen af dess representanter torde
sträcka sin utbredning sydligare än till c:a 66° n. br. För
Skandinavien äro 18 arter antecknade.
Den bicentriska gruppen representeras af 12 arter, hvilka
karaktäriseras därigenom, att de i sin utbredning förete en lucka på flere
breddgrader. Deras norra utbredningsområde sammanfaller i stort
sedt med den nordöstliga gruppens, deras södra är begränsadt till
vissa inre delar af nästa grupps, den sydligas, utbredningsområde.
Den sydliga gruppen omfattar endast 7 arter. Dessa äro:
Artemisia norvegica
Campanula barbala
Gentiana purpurea
Kobresia caricina
Inom sitt område visa de en rätt stor olikhet i utbredning, för
hvilket orsakerna längre fram komma att diskuteras. Syd- och
nordgränserna för gruppen i sin helhet ligga inom Skandinavien på
resp. c:a 59° n. br. och c:a 64°30’ n. br.
Angående den skandinaviska fjällflorans invandring ha bl. a.
Axel Blytt (1893), Sernander (1896), Hansen (1904), Wille (1905),
sökt visa, att man ej för våra samtliga fjällväxter kan antaga en
postglacial invandring. Tvärtom visa en del af deras nuvarande
förekomster på, att man måste antaga, att under den sista (mecklenburgiska)
nedisningen isfritt land har funnits dels i norra och dels i södra
Ts’orge. Detta eventuella isfria land i norra Norge, så viktigt för att
förklara en rad af botaniska fakta har på sista åren varit föremål
för undersökning af geologer (Th. Vogt 1912 och Enqvist 1913),
hvilka tro sig kunna förlägga det till Lofoten och angränsande delar af
kusten och öarna. Detta stämmer rätt bra öfverens med de
antaganden, som gjorts af växtgeograferna. I södra Norge känner man
ännu föga till förhållandena under glacial tid, men äfven om så
skulle påvisas, att kustlandet här först under den postglaciala
af-smältningen blifvit isfritt, finnas starka botaniska skäl, som tala
för, att delar af landets högfjällsområde äfven under den
mecklenburgiska nedisningen såsom nunnatakker höjt sig öfver isen
och sålunda varit i stånd att hvsa en glacial, måhända rätt
artfattig flora. I Schweiz har man lyckats påvisa flere sådana isfria
områden, dels genom geologiska undersökningar, dels genom sam-
Pedicularis Oederi
Phippsia concinna
Ranunculus aconitifolius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
