Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
265
Carex misandra
Luzula arctica
Papaver radicatum
Wuhlbergclla apetala.
De äro nämligen, äfven de, högalpina växter, och deras
ut-bredningsområde sammanfaller så godt som fullständigt med de
västarktiska bicentriska arternas. Af den nordöstliga gruppens 18
arter är hälften cirkumpolär. Detta faktum talar för den
sannolikheten, att flertalet af den cirkumpolära gruppens arter invandrat
frän nordost. I delta sammanhang höra äfven de nordostliga
väsl-arktisk-alpina arterna
Antennaria carpatica Woodsia glabelta
Rraija alpina
omnämnas. Det är endast med tvekan jag urskiljt dem från den
cirkumpolär-alpina gruppen. Antennaria carpatica förekominer äfven
i västra Sibirien och de öfrigas utbredning är ej synnerligen väl
känd, så alt en senglacial spridning hit är ej otänkbar. Den andra
möjligheten och utan tvifvel den sannolikare är, att de skulle vara
norska mecklenluirgo-glaciala floraelement. Äfven ifråga om de
cirkumpolära nordöstliga arterna kan man ej med säkerhet afgöra,
huruvida de äro senglaciala invandrare från nordöst eller enbart
öfverlefvare från den mecklenburgiska perioden. I alla händelser
är det sannolikt, att, om äfven icke alla af dem, de må tillhöra
den cirkumpolära eller den västarktisk-alpina gruppen, invandrat i
senglacial tid, det åtminstone är fallet med större delen af dem.
Af den nordöstliga gruppen i Skandinavien utgöra den
cirkumpolära och den västarktisk-alpina tillsammans 66,7 %, och för en
alltför stark reducering af denna sif|ra genom eventuella norska
meck-lenburgo-glaciala element finnas inga synnerligen starkt vägande skäl.
Den cirkumpolär-alpina gruppen omfattar hufvudmassan af
Skandinaviens fjällväxter (59,7 %) och däribland de llesta af de
ubikvi-sita (70,6 %). Att erhålla några fasta grepp på, hvilken
invandrings-väg här varit den mest gynnade, torde vara rätt vanskligt.
Emellertid kan man lägga åtskilliga synpunkter därpå, om man
sammanför denna grupp med den alpina och västarktisk-alpina. De
sydliga fjällväxterna äro i dessa grupper representerade af tillsammans
5 arter (2 cirkumpolär alpina, 1 västarktisk-alpin och 2 alpina):
Campanula barbata
Gentiana purpurea
Kobresia caricina
Sventk Botanisk Tidskrift. 1913.
Pedicularis Oederi
Ranunculus aconitifolius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
