Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
med en växt, hvars lämningar ofta förekomma i torfmossar, och
därtill kommer att dessa lämningar äro synnerligen lätt
igenkännliga äfven för icke-botanister, som sålunda kunnat lämna verksamt
bistånd vid materialets insamlande. Sannolikt blir det svårare att
göra en lika fullständig undersökning öfver ell annat ädelt trädslag.
Månne ej under sådana förhållanden ortnamnsmaterialet kunde vara
oss till någon nytta?
I hvad mån torde man då kunna begagna ortnamnen för
växt-geografiska belägg? Härpå ge oss de undersökningar, som gjorts
öfver deras ålder, en antydan till svar. Noreen har (senast 1913)
sökt uppvisa en viss åldersgruppering af våra ortnamn, hvilken jag
här i korthet vill referera. I förbigående tillåter jag mig dock
framhålla, alt för de äldre namngrupperna kronologien ingalunda kan
anses fullt bevisad.
Till våra äldsta ortnamn räknar Noreen sålunda
sammansättningarna på -löv {-led, -lev), »kvarlåtenskap», -lösa, »ängsmark», och
-vini (-ene, -ne), »betesmark», hvilka på grund af sin förekomst
hufvudsakligen i trakter med talrika fasta fornlämningar från
stenåldern anses åtminstone delvis härstamma från denna lid. Af dessa tre
grupper är den första nästan alltid sammansatt med ell
personnamn, hvilket däremot aldrig är fallet med den sista. Från
bronsålderns början tros -/iem-namnen härstamma (-hein, -im, -um), och
vid slutet af samma period uppträda -sfn-namnen. Den senare
gruppen har nästan alllid som första led elt personnamn, och
bildningen af dylika namn fortsätter ända till vikingatidens slut. Som
bekant anser Högbom (1912) -s/a-namnen vara ännu äldre. Mycket
gamla äro likaledes namnen på -hester och -hestra samt -mark,
»skog», Samtidiga med -hem-namnen anses namnen på
-//^(ättenamn) vara. Namnen på -landa äro yngre än åtminstone de äldre
-s/a-namnen (yngre järnåldern). Från heden tid härstamma
naturligtvis de med gudanamn sammansatta orlnamnen på -sala, -vi,
-åker och -tuna, samt de sällan med personnamn sammansatta
-bij-namnen. Under vikingatiden och den äldre medeltiden uppkomma
-torp-namnen (-orp, -arp, -rup) och namnen på -bol (-böte), af hvilka
den senare gruppen såsom första led oftast har något annat än
personnamn. Säkert från kristen medellid stamma namnen på -ryp
(-röd, -red, -rud) samt -böda (-bo), oftast sammansatta med mansnamn.
Något yngre äro namnen på -mala (-målen) samt de på -hult, -lund
(-lunda) och -mo (-mon).
Modärna motsvarigheter till liera af dessa gamla grupper finnas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
