Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
344
har den kraftigaste verkan, under det att på fastlandet den största
molnigheten inträffar under denna tid. Skillnaden i detta afseende
mellan Öland och fastlandet sammanhänger med en egendomlighet
i molnighetens allmänna geografiska fördelning i Sverige som
Hamberg (17. s. 12) skildrar på följande sätt: »På fastlandet är
medelmolnigheten under den kallare årstiden störst 8 f. m., under den
varmare 2 e. m., minst året om 9 e. m. På hafvet är molnigheten
likaledes under den kallare årstiden störst 8 f. m., men under den
varmare dels 8 f. m., dels 9 e. m.; minst under den kallare årstiden
9 e. m., under den varmare 2 e. m.»
Fig. 6. Diagram visande växlingen mellan maximum- och minimumtemperaturen
vid Kalmar (bruten linje) och på alfvaret (heldragen linje) vid slutet af juli 1912.
Insolationens betydelse ligger emellertid icke endast däri, att det
tunna jordlagret under dagen blir kraftigt uppvärmdt och därigenom
uttorkadt, utan äfven i att skillnaden mellan dag- och nattemperatur
därigenom blir betydlig. Den dagliga amplituden för markens
temperatur blir ofta mer än dubbelt så stor som lufttemperaturens, och
detta måste naturligtvis utöfva ett menligt inflytande på växtligheten.
Diagrammet, fig. 5, som visar temperaturkurvorna för luften,
jordytan och marken på 2 cm:s djup under några dagar i midten af
månaden, åskådliggör detta förhållande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
