- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 7. 1913 /
354

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

354

här rör sig om. 1 gm KN03 motsvarar öfver 35 atmosfärers tryck
(se Fitting 11, sid 237). Epidermiscellerna hos Helianthemum
oelan-dicum (1,6 gm KNO3) ha ett tryck af öfver 55 atmosfärer. —
Normaltrycket, såsom det antogs vara å sid. 351, är 11—14 atmosfärer.
— De värden, jag fått, nå dock icke på långt när de höga siffror,
som Eitting (11) mätt hos ökenväxterna och von Fabek (10) hos
mangroveväxterna. Hos de förra kunde trycket gå upp ända till
100 atmosfärer, hos de senare mättes 72 atmosfärer som högsta
värde. Ännu högre tryck har iakttagits hos en del svampar.

Tabell 4 visar en jämförelse mellan några alfvarväxter och ett
motsvarande antal närstående mera fuktighetsälskande arter. Som
synes, ha de förra ett högre osmotiskt tryck, och skillnaden kan
bli ganska afsevärd t. ex. mellan Veronica spicata (0,6 gm KN03)
och V. beccabunga (0,2 gm KN03).

Tabell 4.

Jämförelse mellan några alfvarväxters och några närstående
löfängsväxters osmotiska tryck.
Veronica spicata, alfvar 0,6 gm — Veronica beccabunga, bäck 0,2 gm
Viola canina, » 0,35 » — Viola odorato, löfäng 0,3 »

Care.v glauca, » 0,7 > — Carex muricata, åkerkant 0,45 »

Campanula rotundi-

folia, » 0,4 »

d:o d:o, löfäng 0,35 »

Tabell 5 skall söka ge ett svar på frågan: Ha alfvarväxterna
så pass stor förmåga att reglera storleken af det osmotiska trycket,
att någon större olikhet i detta afseende finns mellan de individ
af samma art, som lefva på alfvaret och på gynnsammare lokaler?
Olika arter visade sig naturligtvis olika äfven i denna sak, men i
allmänhet var skillnaden ganska obetydlig. I tabell 5 a finnas
sammanförda de fall, där det osmotiska trycket var högre på
alfvaret, i 5 b de fall, där trycket var ungefär lika. Af den förra
framgår, att skillnaden i tryck i allmänhet endast motsvarar en
ökning af plasmolyseringsvätskans koncentration med 0,5 %, i ett
par fall med 1 % och i ett fall med 2 %. I den senare tabellen
märkes särskildt, alt de tre sist upptagna, Crataegus monogyna,
Prunus spinosa och Phleum pratense, som ha ett jämförelsevis högt
osmotiskt tryck, bibehålla detta på fuktigare lokaler.

Sammanfattning. Resultaten af mina undersökningar öfver alfvar-

Campanula latifolia, löfäng 0,25 »

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:01:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/7/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free