Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
384
t. ex. ej sett exemplar från Bohuslän af Thuidium delicatulum,
rccogni-tum och lanatum, den sistnämnda arten ej heller från Halland, Blekinge
och Västergötland. Detsamma framgår ock af de mycket sparsamma
exemplaren af somliga arter från vissa landskap, i hvilket afseende den
sparsamma förekomsten af Thuidium abielinum från Halland, Bohus län
och Dalsland är särskildt märklig. Det tillhör framtiden att utreda,
huruvida de luckor, som tyckas finnas i en del arters utbredning,
verkligen existera, eller om de bero på, att landskapen i fråga äro i
brvo-logiskt hänseende bristfälligt undersökta, hvilket senare nog delvis torde
komma att visa sig vara fallet.
Genom lektor Möllers arbete har ej blott kännedomen om
utbredningen af Thuidiaceae i Sverige väsentligt främjats utan jämväl goda
riktlinjer för Sveriges framtida bryologiska undersökning lämnats, och det
är att hoppas, att han måtte allt framgent fortgå på den väg, som han i och
med detsamma beträdt. Arbetet visar ock, hvilka växtgeografiska skatter,
som ligga gömda i våra herbarier, ocli vikten däraf, att desamma kritiskt
genomgås och att de därvid vunna resultaten publiceras.
11 Wilh. Arnell.
F. Rosen, Die Entstehung der elementaren Arten von Erophila
verna. Beitr. zur Biologie der Pflanzen. Bd X, 1911. H. 3.
F. Rosen, Die Entstehung elementarer Arten aus Hybridation
ohne Mendelsche Spaltung. Beitr. zur Pflanzenzucht. 1913. H. 3.
Ett af den modärna ärftlighetsforskningens viktigaste problem är ju
frågan om uppkomsten af nya arter i naturen. Ofvanstående arbeten af
Rosen lämna ett intressant bidrag till lösningen af denna betydelsefulla
fråga. Rosens korsningsundersökningar förtjäna att uppmärksammas ej
minst därför, att de erhållna resultaten (enligt författarens egen åsikt)
icke kunna tillfredsställande förklaras genom de mendelska lagarna.
Erophila verna (= Draba verna) är sedan lång tid tillbaka känd såsom
det klassiska exemplet på en Linneansk kollektivart, som uppdelats i flera
konstanta elementararter. Denna analys verkställdes redan på 1850-talet
af Jordan, hvilken ännu höll fast vid läran om arternas oföränderlighet
och i enlighet därmed använde sina undersökningar såsom bevismaterial
mot descendensteorien. Sedermera har denna uppdelning af Erophila
användts af andra författare såsom stöd för deras åsikter om
artbild-ningen. Så har t. ex. H. de Vries från sin ståndpunkt velat förklara
uppkomsten af dessa småarter såsom resultat af en eller flera
mutations-perioder, hvilka skulle ligga långt tillbaka i tiden. En liknande
uppfattning i denna fråga uttalades redan på 1880-talet af Rosen, som ingående
studerat dessa småarters förekomst i sydvästra Tyskland och under
fleråriga odlingar af Erophila öfvertygat sig om elementararternas konstans.
De undersökningar, som Rosen publicerar i ofvanstående afhandlingar,
ha sedan 1907 företagits i Breslau med ett utgångsmaterial af 9 konstanta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
