Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
pratensis Moench med rosenröda blommor på en torfmosse i Västergöt-
land, Valtorps socken, Wrangelsholm, augusti 1902.
Doktor F. R. AULIN har uti skriftligt meddelande omnämnt, att han om-
kring år 1900 antraffade Lamium purpureum flor. alb. i Stockholm på Söder-
malm i ett tobaksland mellan Rosenlunds ålderdomshem och Götgatan.
Den bildade där ett ganska” stort, rent bestånd. Frön lämnades till pro-
fessor F. RH. KJELLMAN i Uppsala. Botaniske trädgärdsmästaren där-
städes IVAN ÖRTENDAHL har pä förfrägan meddelat, att i fräga varande
färgvarietet tidigare än år 1904 odlades »uti professor F. R. KJELLMANS
mutantafdelning, hvarifrän den sedan spridt sig litet hvarstans öfver
trädgärden». .
Uti B. 4, h. 4 af denna tidskrift, 1910, meddelar K. V. O. DAHLGREN i
afhandlingen Salatraktens kärlväxtflora sid. (121), att han funnit L. purpure-
um L. f. flor. alb. i Salatrakten på tre lokaler, nämligen Skuggan, Väsby
och Nya kyrkogården.
Hvitblommig Lamium purpureum tyckes sålunda ej vara så sällsynt,
som jag förut föreställt mig. Vo BW.
Om blomställningen hos Laburnum.
Vid genomläsandet af d:r Fr. R. AULINS uppsats i denna tidskrifts 3:e
häfte 1913, hvari redogöres för en afvikande utbildning af inflorescensen
hos Laburnum alpinum, erinrade jag mig nagra i Visby gjorda iakttagel-
ser rörande blomstallningen hos L. vulgare.
Hos sistnämnda art gestaltar sig den normala skottutvecklingen i huf-
vudsak pa följande sätt. Blomställningen är terminal, antingen på kort-
skott, hvilket är det vanligaste, eller på något förlängda skott. Det
senare plägar inträffa i kronans periferi, d. v. s. i grenarnas yttersta
delar. Från det vegetativ-florala årsskottets öfre del närmast inflorescen-
sen utväxer proleptiskt ett axillärt vegetativt skott (stundom flera); hos
kortskott blir det vanligen nya kortskott, men hos förlängda och krafti-
gare skott ofta ett långskott, som på vanligt sätt afslutas med en vinter-
knopp. Det blombärande årsskottet är således grenigt, men den frukt-
bärande toppen bortfaller vissnad det följande året, hvarefter ett under
en vegetationsperiod uppkommet sympodium återstår, i hvilket skarfven
faller ungefär vid midten. Stundom kunna två förlängda sidoskott prolep-
tiskt utväxa. Ur några af dessas axillärknoppar framkomma det följande
året i allmänhet vegetativflorala kortskott, på samma gång som de själfva
afslutas med vegetativflorala korta eller något förlängda skott. I gynn-
samma fall kunna så flera (enligt mina iakttagelser ända till sex) stora
klasar utbildas från föregående års proleptiska skott.
På yngre eller beskurna buskar blifva de kraftigaste, ända till meter-
långa skotten i regeln vegetativa. En bekant afvikelse är nu den, att
ingen terminal vinterknopp utvecklas, utan att i stället långskottet fram
på sensommaren afslutas med en blomställning, hvilken då plägar vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
