Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
skott utbildat ett fåtal blommor vid sin midt. I det af d:r AULIN be-
skrifna fallet däremot hade ett vegetativ-floralt skott fått en svagare
vegetativ förlängning i toppen.
Den hos Laburnum m. fl. släkten förekommande egendomligheten, att
årsskottet grenar sig i en vegetativ och en hufvudsakligen floral del, upp-
träder i ännu mer markerad och specialiserad form hos våra Ribes-arter.
Särskildt vacker är denna skottbyggnad hos R. sanguineum, men åter-
finnes äfven, ehuru mindre tydligt, hos R. grossularia. En annan men
helt säkert oriktig framställning om
sistnämnda art lämnas i Der Baum
3% d. af A. WIGAND och i Beiträge zur
jens Biologie der Holzgewächse af F. W. C.
ARESCHOUG, i hvilka arbeten inflo-
rescensen uppfattas som axillär och
3 ena vegetativa kortskottet sasom ter-
A B minalt.
Fig. 2. Diagram af terminalknoppar Vidstaende diagram visa den van-
i kortskott hos Ribes grossularia. liga anordningen hos R. grossularia.
Inflorescensen är reducerad till oftast
blott en blomma, som är sidoställd, i det inflorescensaxeln i spetsen
är förkrympt. Det tillhörande stödjebladet (4 pä fig. A) är mycket tyd-
ligt. Dä ytterligare en blomma kommer till utveckling, är äfven dess
stödjeblad (5 på fig. B) inpassadt i kortskottets bladspiral, och hon slår
ut senare än den förra.
Den i Beiträge zur Biol. d. Holzg. framställda äsikten grundar sig del-
vis pä en, säsom jag tror, felaktig tolkning af den ej alltför tydliga perio-
den: »Aus den Winkeln der Laubblätter der Stauchlinge entspringt je ein
Blüthenstiel, welcher, in der Regel mit 1—3 Hochblätter besetzt, 1—3
Blüthen trägt» (WIGAND, Der Baum p. 183.) Troligtvis menade WIGAND,
att en blomställning utvecklas på hvarje kortskott, ej i hvarje bladvinkel;
ty i annat fall skulle ju ett kortskott bära lika många blomställningar,
som det har blad, hvilket strider mot all erfarenhet.
K. Johansson.
Pleurospermum austriacum (L.) Hoffm. vid Tyrstorp och Wirå.
I lektor NILS SYLVÉNS intressanta uppsats, i festskriften för TH. M. FRIES
1912, om förekomsten af Pleurospermum i Sverige, läses på sid. 701:
»Den enda fullt säkra nuvarande lokalen för denna art i Östergötland
skulle då vara den först kända vid Oxaker.» Mitt patriotiska östgöta-
hjärta kände sig vid genomläsandet af denna punkt manadt till protest,
då jag ju visste, att Pleurospermum, ehuru nog, som SYLVÉN säger, för-
svunnen från de andra Qvillingelokalerna, dock alltjämt fortlefver och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>