Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
Efter att TROLANDER demonstrerat yppiga exemplar af Veronica persica,
hvilken sedan år 1907 växte som ogräs i en af stadens trädgårdar, begåfvo vi
oss på förmiddagen den 27 julii 4 vagnar ut på en långfärd i Tiveden.
På låglandet intill Vättern voro lermarkerna uppodlade, berg- och morän-
kullarna klädda med löfskog, ej sällan med exemplar af något ädelt löfträd.
Vid Dohnafors idylliska bruk rastades en stund. Fig. 7. På trampad
mark intill dammen iakttogs Cerastium viscosum.
Vid Markebäck lade vi märke till en torfmosse med en framträdande,
antagligen subboreal tallskogsbotten.
Kullängens förnämliga stockhus från vår stormaktstid (fig. 8), sten-
sättningen därintill och en bautasten med en utmärkt vacker drakslinga
utan runor fängslade en stund vårt intresse. — I den gamla förvildade
trädgården anmärktes en lönn med ståtliga häxkvastar, orsakade af
Taphrina acerina Eliasson, fig. 9, och två af de gamla Tivedsträdgår-
darnes vanligaste prydnadsväxter, Aconitum Napellus och Levisticum officinale.
Fig. 8. Kullängen i Askersunds landsförsamling. — G. Indebetou foto 19°7/713.
Vi voro nu inne i Tivedens djupa barrskogar. Väster om Markebäck
går vägen öfver en storartad ansvällning af Vretstorps-åsen. Sänkor inom
detta åslandskap upptagas af de stora källsjöarne Västra och Östra Lax-
sjön. Vid en vik af den senare ligger Rockelbrokällan, en antagligen mycket
gammal offerplats, med omgifvande mosse.
Rockelbromossens botaniska märkvärdigheter uppdagades successive åren
1868—1872 af ALFRED BECKMAN, F. O. BERGQVIST, ERNST LINDBLAD, A.
S. TROLANDER samt OSKAR WIJKSTRÖM"), och efter min första bekant-
skap 1888 med dess märkliga vegetation har jag upprepade gånger fram-
hållit dess växtgeografiska betydelse. Några af fanerogamfynden äro re-
dan omnämnda i tionde, elfte och tolfte upplagorna af HARTMANS
flora samt 1886 i HEDERAS uppsats i Botaniska Notiser. De viktigaste växtgeo-
’) Första anledningen till exkursionerna var, att en dräng hos Färgar BERGQVIST
i Askersund tagit med sig hem blommor af Narthecium härifrån.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
