Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
Markebäcksmossen och Mosjömossen —, och under långa tider af året
voro sjöarna afloppslösa; jmfr stubbarna i Kroksjön.
Det är från denna postglaciala värmetid och närmast den subboreala
perioden, som de nyssnämnda förekomsterna af sydliga växter äro relikter.
Hvad var det då som gjorde dem till relikter?
Om vi återgå till torfmossarne, finna vi att ofvan den subboreala ut-
torkningshorisonten med en skarp kontakt — jmfr Lerbäcksmossen och
Mosjömossen — kommer en af hydrofytiska växtsamhällen bildad torf,
hvars uppkomst icke kan förklaras annat än genom en klimatomkast-
ning, inträdandet af den subatlantiska perioden. Denna omkastning är
af dubbel natur; den innebär såväl en sänkning af temperaturen som
en ökning af luftfuktighet samt nederbörd, och det är den, som i före-
ning med den sent invandrade granen föröder de ömtåligare växterna på
icke lokalklimatiskt gynnade områden.
Med den subatlantiska periodens sålunda på samma gång insulära som
kalla klimat följde en invasion eller ökad utbredning af nordatlantiska
växter såsom Erica, Narthecium, Potamogeton polygonifolius — jmfr Roc-
kelbrokällan, Mosjömossen och äfven Kroksjön — samt af norrländska
växter såsom Carex globularis jmfr laggskogen vid Laxå — och Am-
blystegium badium — jmfr Rockelbrokällan.
LITTERATUR:
ANDERSSON, GUNNAR, Die Entwicklungsgeschichte der skandinavischen
Flora. Résultats scientifiques du Congrés international de Botanique.
Vienne 1905. Jena 1906.
ADLERZ, E., Bladmossflora för Sveriges lågland med särskildt afseende
på arternas utbredning inom Närke. Örebro 1907.
HARTMAN, C. J., Handbok i Skandinaviens Flora. Tionde upplagan.
Förra delen 1870. Senare delen 1871.
HARTMAN, CARL, Berättelse om bryologiska forskningar i Nerike under
året 1874. K. Sv. Vet. Akad. Öfversigt 1875.
— —, C. J. HARTMANS Handbok i Skandinaviens Flora. Elfte uppla-
gan. Förra delen 1879.
HEDERA, Spridda bidrag till Nerikes flora. Botaniska Notiser 1886.
HELLBOM, P. J., Nerikes lafflora. Örebro 1871.
KROK, TH. O. B. N., C. J. och €. H. HARTMANS Handbok i Skandinaviens
Flora. Tolfte upplagan 1889.
von. Post, L., Stratigraphische Studien über einige Torfmoore in Närke.
Geol. För. Förhandl. Band. 31. Stockholm 1909.
— — und SERNANDER, R., Pflanzenphysiognomische Studien auf einige
Torfmoore in Närke. Geologorum conventus 1910. Guide 14, Stock-
holm 1910.
MELIN, ELIAS, Sphagnologische Studien in Tiveden. K. V. A. Arkiv för
Botanik. Band 13. 1913.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
