Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
jag af en äldre kamrat det rådet: »Lät bli att styra ut dig i frack, för
det tycker han inte om!» Saken är ju en obetydlighet, men betecknande,
ty fracken ansågs på den tiden obligatorisk vid studenternas uppvakt-
ningar för professorerna. Från detta första besök hos FRIES medförde
jag två goda råd, som jag ännu i dag kommer ihåg. De lydde: »Skrif
latin, medan herrn ännu kommer ihåg något från skolan, och gå in i
Botaniska sektionen!» Det förra yttrandet syftade pa det da för kandi-
datexamen obligatoriska öfversättningsprofvet till latin, »Examen stili latini
pro gradu philosophico», som den pompösa titeln lydde pa denna an-
spräkslösa profskrifning, hvilken dock lagt svåra stötestenar i vägen
för mången akademisk studiebana. Jag lydde de kloka råden och fann
mig väl däraf.
Det har yttrats många skiftande och stridiga åsikter om det s. k.
åttiotalets betydelse för Sveriges politiska och kulturella lif. Men bland
åttiotalets medlemmar af Botaniska sektionen torde meningen vara blott
en, att det var en glad och god och lärorik tid. Det arbetades med en-
tusiasm, men utan konkurrensafund, och roligt var det. Sektionens sam-
manträden höllos vanligen i botaniska laboratoriets låga rum i gamla
Kuggis». Föredrag höllos, intressanta växtformer förevisades och referat
af märkligare botanisk litteratur gåfvos, allt under det åhörarne rökte
och smuttade på sina punschglas. Jag minnes ännu med hvilket lef-
vande intresse jag, som då endast sett en liten del af Sverige, lyssnade till
föredrag om växtligheten på Madeira eller Kommandirskiöarna. För den
begynnande forskaren var den Botaniska sektionen ett tvångfritt semi-
narium, där han i en krets af välvilliga fackmän kunde få sina under-
sökningar diskuterade och kritiserade, innan de publicerades.
Sedan man på olika håll intagit sin aftonmåltid, samlades sektions-
medlemmarna, vanligen i rummet nr 24 å öfre Gästis, där aftonen för-
flöt på det angenämaste sätt. Vid sidan af FRIES, KJELLMAN och ÅXEL
LUNDSTRÖM presiderade allas vår farbror, gamle f. d. provinsialläkaren
C. O. REUTERMAN med sitt långa böljande patriarkskägg. ANDERS YNGVE
GREVILLIUS, J. A. O. SKARMAN och KARL STARBACK sjóngo gluntar och
andra sänger, ofta ackompagnerade af ERIK NYMAN, »Glauka» (värm-
ländingen C. M. BROSTRÖM) dunkade »sektionsvalsen» på pianot, och
EssE HOLMGREN föredrog visan om »Jössehär’sbeväringa», medan KARL
ADAM SETH log sitt blida leende, utom när han en och annan gång för
en kort stund blef »ärrj» öfver något, som hans redliga sinne ogillade,
och i oförtäckta ordalag sade ut sin mening. FRIES berättade dråpliga
historier från forna tiders akademilif, och han och AXEL LUNDSTRÖM
förtalde minnen från de svenska polarfärderna. Men där uppe disku-
terades också ifrigt man och man emellan vetenskapliga spörsmål, och
mången tanke, som burit frukt i svensk botanisk forskning, leder därifrån
sitt ursprung.
Emellanåt bjöds man hem till LUNDSTRÖM eller professorerna. FRIES,
som var förenad i ett sällsynt lyckligt äktenskap med GUSTAVA KATA-
RINA ANJOU, hade ett gästfritt hem och såg gärna studenter hos sig både
i staden och i sommarvillan »Fristaden» nere vid Mälaren. På andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
