Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
Från Sverige är arten förut endast känd i f. angustissima Aschers.
(= A. Plantago L. v. graminifolia Wg.) d.v.s. den nedsänkta formen utan
utbildade blad. En uppgift af ARNE FRIES i Botaniska notiser, att land-
formen skulle vara tagen i Upland, Ramsta s:n, Årby af undertecknad,
är stödd på felbestämning.
Arten är känd från följande lokaler. Upland: Alsike s:n, Kungshamn;
Näs s:n, Öfvernäs; Sigtuna. Östergötland: Gryts s:n, Fredriksnäs.
Alisma arcuata torde med all sannolikhet finnas på många lokaler i
södra och mellersta Sverige, hvarför den anbefalles till botanisternas
benägna hågkomst.
Harry Smith.
Carex rufina Drej. i Härjedalen och Jämtland.
Den hittills kända sydligaste förekomsten af Carex rufina i Sverige
ligger i norra Pite Lappmark. Arten torde vara en af de mest öfver-
sedda. Somrarne 1912 och 1913 har undertecknad iakttagit den på 20—30
olika ställen i sydvästra Jämtland och nordvästra Härjedalen. Den kan
inom detta område anses vara konstant förekommande, så fort den får
sina speciella ståndortsanspråk tillfredsställda, d.v.s. riklig tillgång på
snösmältvatten åtminstone under en stor del af vegetationsperioden, samt ett
af Amblystegier och vissa isvattenlefvermossor ofullständigt täckt botten-
skikt. De oftast återkommande följeväxterna äro: Sagina intermedia Fenzl,
Koenigia islandica, Saxifraga stellaris, Cerastium trigynum, Eriophorum
Scheuchzeri, Aira alpina samt Catabrosa sp. (mindre ofta).
De viktigaste lokalerna äro i Jämtland: Snasahögarne på norra sidan
af Tväråklumpen; Blåhammarfjäll; Enadalshöjderna; Sylfjällen (allmän
till cirka 1300 m.); Detualetjuolde; Ekorrhammaren; vid Handölan strax
bortom Ekorrän.
I Härjedalen: Skardörrfjällen; Gravalen; Naupio ; Bullfjället; Isengjelda;
Skarsfjället; Nesjöstötarne; Vajmatjarve; Njuomeletjarve; Predikstolen;
Jelgatsåive; Stora Axhögen mot Balgiestjarve.
Inom angränsande delar af Norge observerad vid: Storsola; Södra
Skardörrporten; Vigelfjällen.
I ett fall har konstaterats en öfvergångsform till Carex Goodenoughii,
som torde få betraktas som hybrid, nämligen i Jämtland vid Handölan
nära Härjedalsgränsen. Föröfrigt har Carex rufina visat sig vara en god
art utan tendenser utom sin alltid ytterst karakteristiska habitus.
I Norge är C. rufina, som bekant, känd på en massa lokaler, utan att
saknas å någon längre sträcka, från Maalselven till Hardanger och Tele-
marken.
Harry Smith.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
