Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
Exkursioner i Jämtlands fjälltrakter voro vid denna tid förenade
med åtskilliga svårigheter, särskildt om det gällde att hemföra mera
skrymmande och tunga samlingar. De båda resenärerna syssel-
satte sig dessutom äfven med fanerogamerna. På sten växande
skorplafvar, som ju fordra ett särskildt tidsödande arbete och äfven
af andra skäl äro svåra att tillvarataga under längre turer till fots,
blefvo också jämförelsevis föga beaktade af bröderna ALMQUIST.
Af släktet Rhizocarpon, som ju i regeln växer på sten, hemförde de,
såvidt framgår af reseberättelserna och af Lichenogr. scand., endast
sju arter, nämligen Rh. rittokense, Rh. Copelandii, Rh. polycarpum,
Rh. expallescens, Rh. roridulum, Rh. Oederi och Rh. calcareum f.
excentricum. En så »trivial» art som Rh. geographicum har nog icke
ansetts förtjäna ett omnämnande, och sak samma gäller kanske
om Rh. geminatum, som dock enligt min erfarenbet är ganska säll-
synt i västra Jämtland. Särdeles märkligt är, att Rh. alpicola helt
och hållet förbisetts, hvilket visar, att S. ALMQuIsT icke ägnat de
gula Rhizocarpon-arterna någon uppmärksamhet. Hade så icke
varit förhållandet, skulle han med sin skarpa blick för formolik-
heter helt säkert hafva iakttagit skillnaden mellan denna art och
den likaledes ej sällsynta Rh. chionophilum.
Från mina exkursioner hafva hemförts 20 Rhizocarpon-arter, och
dock har jag ej anträffat Rh. rittokense och Rh. Oederi. Anmärkas
bör emellertid, att jag uppfattar arterna mera snäft, än hvad för-
hällandet är i Tu. M. Fries’ Lichenogr. scand., men denna olikhet
i artuppfattningen berör icke i nämnvärd mån de af ALMQUIST för
västra Jämtland omnämnda. En jämförelse med andra skandina-
viska fjälltrakter låter sig knappt genomföra, enär ingen kan anses
noggrannare undersökt i föreliggande afseende. Närmast kunde
ifragakomma Sarekomradet, öfver hvars lafvegetation föreligger en
framställning af så sent datum som 1907 (BrrGerR NILSON, Die
Flechtenvegetation des Sarekgebirges). Därifrån äro kända 15 arter,
af hvilka NILSON insamlat 13 själf. Två af dem, Rh. glaucescens
och Rh. ignobile äro ej anträffade i västra Jämtland. Rh. distinctum
hos NILSON är Rh. Oederi; Rh. controversum torde, att döma efter
uppgiften om bälens kalireaktion, vara Rh. eupetreum. Rh. calca-
reum tillhör enligt TH. M. Fries var. pseudospeireum. Huruvida Rh.
obscuratum är den laf, som här betecknats med detta namn, eller
Rh. lavatum, låter sig ej afgöra utan en granskning af det hem-
förda materialet. Af i västra Jämtland samlade arter äro för
Sarekomrädet icke uppgifna Rh. jemtlandicum, Rh. Massalongii, Rh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
