Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
351
I kalkkärr:
Carex polygama Orchis Traunsteineri
Ophrys myodes Equisetum tenellum.
I kärrmark af annat slag:
Carex polygama.
Om deras uppträdande i växtsamhällen utanför Stockholmstrakten
kan nämnas, att 10 af dem förekomma på de västgötska Stipa-lokalerna
(SERNANDER 1908), 10 återfinnas på den af Scnorz skildrade Stipa-
lokalen vid Liebenthal i Westpreussen, (ScHoLz 1905), och ej mindre än
7 tillhöra den ungerska steppens viktigaste karaktärsväxter (HEGr 1907).
Till slut má tilläggas, att tvenne utprágladt sydosteuropeiska ar-
ter, Inula salicina och Fragaria collina, på ett ställe hvar under-
skrida Håganivån (Asken resp. Svenska Högarna). De talrika öfriga
lokalerna ligga alla öfver denna. Fragaria kan .ju dessutom mój-
ligen misstänkas vara spridd endozoiskt genom människor till de
som bekant bebodda Svenska Högarna.
Sammanfattas det nu sagda, finna vi, att i Stockholms skärgård
finnes ett ej oansenligt antal arter, som endast förekomma på öar,
hvilka voro land redan under bronsåldern. De äro nästan alla
xerothermer, en för svenska förhållanden enastående hög procent
— 30,4 — af dem har sitt utbredningscentrum förlagdt till Asien och
sydöstra Europa, under det att så godt som alla de öfriga, utom
ett par alpina arter, äro utprägladt sydliga, och de äro koncentre-
rade till växtsamhällen af i Sverige sällsynt, torrvarm typ, hvilka
visa stora likheter med gotländska och sydosteuropeiska formationer.
Anser man sig af detta ha rätt att sluta, att ifrågavarande växter
invandrat vid eller kort före den tidpunkt, då hafvet stod ungefär
vid Håganivån — och mig förefaller det, som om detta knappt
skulle kunna förnekas — ha vi här sålunda ännu ett bevis för
riktigheten af SERNANDERS bekanta teori, att Sverige ännu under
bronsåldern genomgått ett skede, det subboreala, med betydligt mer
kontinentalt, torrvarmare klimat än det nutida.
Ger Stockholmstraktens nutida växtgeografiska förhållanden några
antydningar äfven om hurudana dessa varit under den närmast
föregående tiden, alltså den senare stenåldern? Mig förefaller det så.
Om man jämför en karta öfver Hedera Helix’ nutida utbredning
inom ifrågavarande område med den karta (III), som illustrerar
kustlinjens förlopp under Åloppetid, skall man finna, att samtliga
Hedera-lokaler ligga omedelbart vid den dåtida kusten. Som Hedera
f. n. är absolut steril inom området, är det mer än sannolikt, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
