Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
385
sig frän norr eller söder utan hjälp af vägvisare är knappast att tillräda,
alldenstund den lilla sjön icke alls är synlig frän nägon af de i trakten
sparsamt befintliga skogsvägarne.
Kroksjön är till arealen mindre än Fagertärn med en längd af högst
600 m. Den bestär af tvenne delar, en östra och en västra, som numera
äro fullständigt ätskilda genom en ursprungligen frän norra stranden
framväxande mossbildning, hvilken efter hand förenat sig med en mindre
dylik å den södra och sålunda bildat ett näs; öfver detta kan man i
vanliga fall endast med svårighet taga sig fram. Den östra delen af sjön
är ungefär dubbelt så lång som den västra. I söder begränsas sjön till
större delen af sin längd af en nedåt densamma sluttande ås bevuxen
med barrskog, tall och gran, som når ända ned till sjöns yta. Äfven på
öfriga sidor är den inbäddad i barrskog; i väster och sydväst är denna
dock uppblandad med björk. Med undantag för största delen af den
södra stranden kantas den nuvarande sjön af gungflyartade mossbild-
ningar och i den dyiga bottnen närmast utanför dessa bildningar är det
som näckrosorna (hvita, röda och gula) förekomma. Mossbildningarnas
växter äro hufvudsakligen Sphagnum-arter och Eriophorum vaginatum;
uppblandade med dessa frodas mer eller mindre rikligt Andromeda poli-
folia, Oxycoccus palustris samt åtskilliga halfgräs såsom Rhynchospora
alba, Eriophorum polystachyum, Carex limosa, C. irrigua, C. rostrata och
C. pauciflora, hvarjämte sådana fuktighetsälskande växter som Scheuch-
zeria palustris och Drosera longifolia här och där tillkomma. I sina
äldre delar är mossen rik på ljung, odon och skvattram och äfven finner
man där tämligen allmänt kråkris, pors och hjortronört. I samma
äldre delar af mossen uppträder rikligt martall, hvarjämte en och annan
Salix aurita förirrat sig hitut. I sällskap med näckrosorna uppträda i
vattnet utanför mosskanten Menyanthes trifoliata samt här och där Carex
filiformis; i den västra delen af sjön förekommer äfven Phragmites com-
munis.
De röda näckrosorna synas ej förekomma hvar som helst i sjön; ät-
minstone fann jag dem endast utanför mossbildningarne, alltså längs
norra och västra stranden, hvaremot de saknades å den östra och större
delen af den södra. Tillgången var i fjol ganska god. Vid mitt första
besök, som ägde rum den 26 juni, befunno de sig i full blomning och
antalet utslagna röda näckrosor vid detta tillfälle torde ha uppgått till
åtminstone 60—70 st.; andra gången jag besökte Kroksjön, d. 31 juli —
alltså fem veckor senare — kunde jag ännu räkna ett 40-tal. Såväl till
storlek som i fråga om den röda färgens intensitet varierade de ganska
mycket. Somliga voro vid sista besöket, ehuru fullt utslagna och delvis
till och med befinnande sig inför slutet af sin blomning, rätt små — den i
flororna gängse uppgiften, att v. rosea skulle utmärka sig genom »mycket
stora blommor», är, som SERNANDER (I. c. sid. 88) framhållit, ej fullt riktig —
men starkt färgade. I sistnämnda hänseende syntes dessa smärre blom-
mor ofta öfverträffa de större, af hvilka flera först i sina inre delar
visade den purpurröda färgen fullt utpräglad, medan de yttre och större
kronbladen voro nästan rent hvita. Beträffande färgen synes alltså den
röda näckrosen i Kroksjön förhålla sig på samma sätt som i Fagertärn,
Svensk Botanisk Tidskrift 1914. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
