Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392
Då jag emellertid har mig bekant, att intresse för den persiska floran
inom vetenskapligt ledande håll hemma i Sverige förefinnes, och samma
flora torde vara hos oss skäligen obekant, har jag i alla fall ansett ett
angifvande af densammas konturer möjligen kunna påräkna någon upp-
märksamhet.
Kunde jag emellertid med dessa rader så egga intresset hemma för
Irans växtvärld, att någon vetenskapligt skolad botanist ville göra sig
omaket slå upp sitt högkvarter här under en säsong, med början i mars,
då vore hufvudändamålet med desamma uppnådt. Tack vare mina lands-
mäns verksamhet här torde numera en forskare intet hafva att frukta
i dessa ur alla synpunkter så intressanta trakter.
Estalge Malak per Téhéran den 8 juli 1914.
Hj. Pravitz.
Major i persisk tjänst.
Lathrza squamaria L. parasit pa Pyrus malus L.
Denna kombination är sannolikt förut iakttagen. I V. B. WITTROCKS
Cuscuta-uppsats i Sv. Bot. Tidskr. 1909 p. 17 nämnes Pyrus bland värd-
växter för Lathrea i Tyskland och Österrike. Då vildapel är allmän i
gotländska ängar, kan man vänta sig att äfven här få se den angripen
af parasiten. Så vidt jag vet, är ingen sådan observation hittills gjord.
Att säkert afgöra, hvad som i hvarje fall är värdväxt, faller sig i all-
mänhet mycket besvärligt, då många olika arter lignoser växa tillsam-
mans och infläta sina rotsystem i hvarandra. I det nu åsyftade fallet är
dock saken mycket enkel. Kring ett planteradt äppelträd i Rosarfve träd-
gård i Tingstäde socken stå rätt många exemplar af Lathrwa på föga
mer än en half meters afstånd från stammen, så att en nästan sluten
ring bildas kring trädet. Någon tvekan om hvad som är värdväxt be-
höfver ej här förekomma.
Bland Lathreas egendomligheter vill jag i detta sammanhang fästa
uppmärksamheten på en, som framgår af följande lilla iakttagelse i Sig-
reifs löfäng i Västerhejde socken. Den sista försommaren var som be-
kant mycket fattig på nederbörd, så att de öfversta jordlagren nästan
öfverallt uttorkade. På de nakna fläckar, som pläga finnas i skuggiga
snar, sönderföll jorden på ytan till en kornig, ljus massa. Vid några
buskar i ängen visade sig emellertid mörka fläckar af omkring en kvadrat-
fots storlek. Vid närmare efterseende befanns myllan här klibbigt fuktig
till åtminstone 1 dm. djup. Det föreföll, som om ett ämbar vatten helt
nyligen utslagits på platsen. Vätskan hade emellertid lämnats af de
massor Lathrea-stammar, hvaraf marken där var genomväfd, och som nu
höllo på att falla sönder och upplösas. På ytan syntes knappt spår af
blomställningarna, som förut stått hopade där. Da Lathrea ju är fler-
årig, måste friska skottdelar ha funnits på större djup. För spridning
på afstånd fordras naturligtvis grobara frön. Groddplantor böra då också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
