Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
411
träder såväl löst som i fast form. I de subepidermala cellerna
iakttagas nämligen flerestädes blåsvart färgade kroppar, hvilka hafva
drufklasliknande utseende eller uppträda med form af bläpric-
kiga, svampartade och amorfa massor, som ligga utskilda i nästan
ofärgad cellsaft (Fig. 2). Tendensen till utskiljning af dessa antho-
cyankroppar gör sig företrädesvis gällande i de innersta antho-
cyanförande cellskikten. I kronbladen hos Allium Schoenoprasum
iakttog redan CourcHET (I, 288) kristallhopar af anthocyan.
Scilla sibirica Anderz.
Sfäriska, djupt bläfärgade anthocyandroppar träffas, ehuru re-
lativt sällan, i kalkbladens cellsaft. Normalt framkallas den blå
färgen hos blommorna af en homogen anthocyanlösnin.
Convallaria majalis L.
Bladslidorna blåfärgade af anthocyan, bundet vid det subepider-
mala cellagret. I samtliga anthocyanförande celler förefinnes hos
denna växt en stor, sfärisk kropp af mörkröd färg. Vid tillsats af
utspädd svafvelsyra uppträda smärre sådana kroppar i rikligt antal:
vid behandling med starkare syra lösas de åter. De i cellerna
normalt förekommande anthocyankropparna gå vid tillsats af kali-
hydrat fullständigt i lösning. Af absolut alkohol extraheras inom
kort färgämnet ur kropparna, hvilka länge stå kvar som ofärgade,
skummiga residuer.
Anthocyankroppar hafva redan af Weiss (I, III) iakttagits hos
Convallaria majalis, men uppgifvas af honom vara bundna vid
växtens stamparenkym.
Clivia nobilis Lindl.
Frukternas epidermisceller anthocyanförande. I snart sagdt hvarje
sådan cell träffas anthocyankroppar, uppträdande i form af stora,
amorfa flockar med svampig struktur. De lösas vid tillsats af ättiksyra.
Fig. 4. Crocus vernus (L) Wulf. Epidermiszellen aus der Röhre des Perigons.
Trimorphe Anthocyankörper und zwar 1) kompakte, rundliche oder im Rande lo-
bierte (a), 2) schwammige, sphärische oder ellipsoidische und 3) trichitische Krystalle
(b). Verg. 310. — Fig. 5. Fagus silvatica L. Verschiedene Typen von Anthocyan-
trichiten und -dendriten aus den Epidermiszellen der Nebenblattspreiten. Vergr.
370. — Fig. 6. Pulsatilla vulgaris Mill. Epidermiszellen aus dem Insertionspunkte
der Hüllblätter am Stengel. Kugelige, amorphe und zu grossen Komplexen verei-
nigte Anthocyankörper. Verg. 220. — Fig. Y. Cleome graveolens Rafin Epidermis-
zellen von der Schote. Grosse und kleine, sphärische Anthocyankörper. Vergr. 280.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
