Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK BOTANISK TIDSKRIFT. 1914. Bp 8, gH. 4.
SMÄRRE MEDDELANDEN
Föreningens medlemmar uppmanas att till denna afdelning insända meddelanden
om märkligare växtfynd o. dyl.
Vicia sepium L. var. triloba nova var.
Föregäende meddelande.
I september 1909 påträffade jag ä den s. k. Liljekonvaljeholmen vid
Fyrisån, strax söder om Ultuna under ekarne på västra sluttningen en
egendomlig växtform, som jag till en början hade svårt att inpassa på
sin rätta systematiska plats. Vid närmare efterseende fann jag emellertid,
att det måste vara en varietet af Vicia sepium, ehuru afvikande i flera hän-
seenden.
Den förnämsta afvikelsen består måhända däri, att de mellersta bladen
på skotten äro enkla, treflikiga med 3 hufvudnerver (jfr bilden!). Nedersta
bladen äro enkla, helbräddade, äggrunda eller ovala; de öfre bladen äro
trefingrade eller mera sällan parbladiga med relativt stort uddblad. För
öfrigt finnas öfvergångstyper såväl mellan de nedersta och de mellersta
bladen som mellan dessa och de öfre. Klängen saknas helt och hållet.
Varieteten saknas i våra museer, och är, så vidt jag kan finna, ej förut
nämnd i litteraturen.
Då växten påträffades, saknade den blommor, och med anledning däraf,
att Liljekonvaljeholmen vid den tiden var föremål för intensiv betning
och växten förekom på en mycket begränsad fläck, inflyttades den samma
höst i Ultuna botaniska trädgård, där den ännu finnes. Under åren
1910—1913 utbildade den ingen gång blommor vid Ultuna, endast små
tofslika anlag därtill. Våren 1914 inplanterades den i försöksgården vid
Centralanstaltens landtbruksbotaniska afdelning å Experimentalfältet, men
äfven därstädes kommo under sistlidna sommar inga verkliga blommor
till utveckling. Varieteten är alltså tydligen steril. Genom sin oerhördt
starka vegetativa förökning är dess fortvaro dock betryggad. På senhösten
1913 kunde jag emellertid ej återfinna den å Liljekonvaljeholmen.
Steriliteten tyder på, att denna varietet möjligen är en hybrid, och om så
verkligen är förhållandet, äro de bägge föräldrarne med all sannolikhet ej
synnerligen närbesläktade med varandra. Den enda baljväxt, som förekom
i närheten och skulle kunna tänkas vara den ena kontrahenten, var Orobus
tuberosus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
