Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
123
f. capillaris (Marsson): Djurö, Hästskären; Österåker, Lervik.
Bromus mollis L. var. hordeaceus L.: Djurö, Runmarö .; Ornö, Lät-
tinge.
Campanula latifolia L.: Östra Ryd, Frösvik.
Cardamine hirsula L. f. silvaticiformis n. f.: Glabra vel subglabra, ramosis-
sima; foliola foliorum caulinium aut omnia, aut inferiora iis foliorum
basalium forma et magnitudine similia. Djurö, Runmarö nära Gatan och
Ornö vid Torsnäs på skuggiga, humusrika, något fuktiga ställen i barrskog
tämligen talrik.
Carex acutiformis Ehrh.: Djurö, Runmarö i ett dike nära Uppeby. Alla
exemplar tycktes tillhöra var. spadicea; särskildt anmärkningsvärd var
honfjällens längd, hvilken var ovanligt stor t. o. m. för denna varietet.
I närheten förekom en stor mängd synnerligen svårutredda hybrider; vis-
serligen återfunnos de smala, långspetsade honfjällen hos dem alla, hvarför
det var lätt att fastställa C. aculiformis som den ena stamarten, men den
andra var i stället ofta desto svårare att bestämma. Större delen af de
hybrida formerna voro sterila, men andra visade en viss grad af fertilitet,
så att möjlighet för uppkomsten af trippelhybrider fanns; som dylika få
kanske en del af dessa egendomliga Carices uppfattas, men hvarje försök
till en närmare tolkning af dem torde vara lönlöst som i bästa fall le-
dande endast till något så när sannolika gissningar. En af de lättast
igenkänliga var
Carex acutiformis Ehrh. X riparia Curt.: Djurö, Runmarö på ofvannämnda
lokal, en jättestor rugge.
C. acuta L. x acutiformis Ehrh.: I en del fall föreföllo Carices distig-
matice att ha spelat en roll vid de ofvan afhandlade hybridernas upp-
komst. Så gjorde en rugge bestämdt intryck af en hybrid med C. acula.
Den hade habitus af C. aculiformis, men med färg af C. acuta; f. 6. stod
den närmast C. aculiformis, men hanfjällen voro smalare, nästan svarta,
med smal, grön, utlöpande midtnerv som hos €. acula. Vidare voro frukt-
gömmena ej plattade, utan trindt trekantiga, och bladslidorna hade brustit
sönder på det sätt, som är karakteristiskt för denna art. Märkena voro tre.
C.acutiformis Ehrh. X rostrata With.:Som denna hybrid få en del fullständigt
sterila former från ifrågavarande lokal tolkas. Sinsemellan afveko de be-
tydligt, men hade den starkt grågröna färgen, den breda, ljusa hinnkanten
på hanfjället och det tvärt afsatta, relativt långa fruktgömmesprötet ge-
mensamt.
C. acutiformis Ehrh. x vesicaria L.: Äfven denna hybrid, som förekom
i stor mängd, varierar starkt. Den är fullständigt steril och har vanligen
blad och hanax af C. versicaria, slidor och honfjäll af C. aculiformis och
i regel intermediära fruktgömmen.
C. acutiformis Ehrh. x /asiocarpa Ehrh.: Djurö, Runmarö i Holmflyn.
Lik C. lasiocarpa X riparia, men spädare, smalbladigare och med grof-
nerviga fruktgömmen.
C. aqualilis Wg.: Blidö, Norrsund; Ornö, Biskopsö 1913.
C. canescens L. var. subloliacea Liest.: Länna, Långö; Värmdö, Träskö
storó.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
