156 (Svensk botanisk tidskrift / Band 9. 1915)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

150

8) På sina ställen finns Gymnadenia, stundom tämligen talrikt.

Följande är en uppteckning från ett dylikt parti:
a = 0.
b) Rikliga Betulae.

Strödda Populus tremula, Sorbus Aucuparia, Viburnum Opulus.
c) Tunnsadd Avena pubescens.

Enstaka Brachypodium pinnatum.
d) Tunnsädd Brachypodium pinnatum.

Enstaka Calamagrostis epigejos.

e) Str6dda—tunnsadda Festaca rubra, Gymnadenia conopsea, Listera
ovata, Polygonatum odoratum, Ranunculus acris.

Enstaka Briza media, Filipendula hexapetala, Thalictrum flavum.

f) Rikliga—stródda Achillea Millefolium, Galium boreale, Plantago
lanceolata.

Tunnsádda Convallaria majalis, Filipendula hexapetala steril,
Filipendula Ulmaria d:o, Linum catharticum, Melampyrum crista-
tum, Origanum vulgare.

Enstaka Clinopodium vulgare, Galium uliginosum, Galium verum,
Geranium sanguineum, Inula salicina, Lathyrus pratensis, Poten-
tilla erecta, Vicia Cracca.

g) Strédd Hylocomium squarrosum.

Utom den beskrifna utvecklingsgängen af örtbackar till löfängar
finns en annan, som äfven ger upphof till en lófvegetation, och som
jag därför för fullständighetens skull vill nämna några ord om.
Det är BerGrorus »löfskogskärr» (I. c. p. 38). De uppkomma ur
större, långsamt igenväxande vattensamlingar, som ha tillräckligt
vindskydd. Löfträdsvegetationen är en buskvegetation af framför-
allt Salices (aurita, cinerea) och Betulae. De synas i de af mig när-
mare kända trakterna knappast ha någon betydelse för utbildningen
af andra löfträdssamhällen. De synas ändra sin fysionomi mycket
långsamt. Ända långt innanför barrskogsgränsen (som här löper
innanför löfträdsgränsen) finner man dem likadana eller snarare
recessivt utvecklade, med nästan bara viden, t. ex. på Möja-öarna.

En zonbildande faktor, som jag hittills icke berört, men som i
recent tid säkerligen haft stor betydelse, är människans inverkan,
som verkar i riktning af den maristoma löfzonens utbredning inåt.
I de trakter af yttre skärgården, där barrträd äro sällsynta, äro de
nämligen mycket eftersökta, ty de kunna som virke till åror etc.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sat Jun 15 00:10:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/svbotan/9/0182.html

		Svensk botanisk tidskrift / Band 9. 1915 / 156 Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|