Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
kade partiet), hvilket i naturen torde motsvaras af blandningszoner
(associationsbränningar!).
Med användande af en säkrare metod kanske den ofvan skisse-
rade satsen om en spridningens associationstopografiska effekt skulle
ändras i ätskilliga detaljer, men torde undersökningen kunna ge
stöd för det pästäendet, att spridningen i naturen för det eller det
spridningssättet icke sker alldeles slumpvis, utan att man i stället
kan spära en tillpassning, som utgör en part af artens och asso-
ciationens tillpassning för sin ständort.
Och vidare, beträffande viktvariationen: om också spridningens
tendens är att fördela fröna Över största möjliga yta, att s. a. s.
låta kommensalerna pröfva på så många ståndorter som möjligt,
ligger dock i en tänkt tillspetsning därutinnan en fara för associa-
tionens bestånd — sammanhållningen mellan kommensalerna äfven-
tyras. Kompensationen härför torde just vara den nämnda va-
riationsanhopningen.
Till det föregående må som ett kompletterande tillägg fogas föl-
jande senare gjorda undersökning öfver specifika viktvariationen
med användande af en annan, helt visst naturligare metod än den
ofvan beskrifna. Då de hydrochora spridningsenheternas spridning
och fördelning ju ofta försiggår i strömmande vatten (vårflödet) och
deras slutliga placering kan karakteriseras som en separering därur
av de olika spec. viktklasserna af frukter och frön, ligger det nära
till hands låta en sådan naturligare metod imitera denna separe-
ring i naturen. Följande enkla anordning gjordes.
Som centrifugeringskärl användes ett emaljeradt bleckfat om 30
cm. diameter och 10 cm. djup med något sluttande sidor. I denna
formades af cement en ny botten som en flack kon och försågs
med tre koncentriska refflor, med skarp afsats utåt mot närmsta
yttre reffla, men med jämn stigning mot den närmast inre. Så-
lunda erhölls fem sedimenteringsetager (fig. 2, a—e) under medräk-
ning af bottenranden (a) och en vid fördjupning (e) i cementkonens
topp (centrum), som äfven tjänade som fotpunkt för den utmed
roteringsskifvans (af papp) midtlinje fastsatta träpinnen. Skålen fyll-
des med vatten. Frukterna, som vid början af hvarje försök (cen-
trifugering) nedfördes och jämnt fördelades i bottenperiferien (a)
kommo gifvetvis vid skifvans och därmed vattnets rotering (genom
pinnens långsamma kringvridning — c:a 7 hvarf i minuten —) med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
