Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
| S:a antal
Antalet frön i hvarje reffla |
a b d frön |
% % % % | |
Carex panicea (= p)......| 23 (9,2) 38 (15,3) | 133 (53,5 59 (181777249 |
2 Hornsch. (= h).| 44 (20,2 60 (27,5 76 (35 38 (17,4 218
» glauca (= g).....| 77 (22,6) | 136 (40 92 (27 36 (10,6 341
Sesleria coerulea (= S)| 108 (35,4) | 112 (36,7 63 (20,7 22 (7,2) | 305
Scirpus pauciflorus(— Sc) 68 (34,3) | 80 (40,4) | 41 (20,7 9 (45) | 198
Cladium Mariscus(= Cl.) 49 (23,7 94 (45,4) | 56 (27 8 (3,9 | 46207
| Sparganium min.(= Sp. 9 (4,9 34 (16) | 101 (46,8) | 72 (33,8) | 216
Háraf framgår, hvad som redan fört funnits, variationen i specifik
vikt för hvarje art. Alla innehålla alla de fyra viktklasserna. Hela
variationsamplituden framgår af diagrammet. Det att t. ex. af Carex
panicea ej mindre än 10% (de tyngsta) stannade i periferien betyder
med största sannolikhet, att med en vidare tilltagen afsättningsyta
en del af dessa hade fördelats på än tyngre viktsklasser, liksom de
184 iinnersta refflan skulle med en ytterligare utvidgning (stigning) af
bottnen åt det hållet ha delvis fördelats på lättare viktsklasser. Kur-
vornas verkliga formtyp framgår ej häller exakt af dessa försök.
Med elt större antal refflor hade någon eller några kanske befunnits
flerspetsiga, som också konstaterades med användande af den förra,
mera individuella metoden, d. v. s. för några arter erhölls flera —
visserligen näraliggande — spridningscentra. Här har erhållits ett
spridningscentrum för hvarje art, d. v. s. en jämn ökning af antalet
frukter från de lättaste och de tyngsta mot ett maximum, liggande
inom gränser, som bero af det sätt, hvarpå viktsklasserna definierats.
Därur förklaras också utan tvifvel det vanliga sättet för associa-
tionernas uppträdande: en och samma associations gruppvisa fördel-
ning med förtätade kärnor inom formationen. Kärnorna äro då
antingen hufvudkärnor, motsvarande en kurvas maximum och till
sitt antal och sin fördelning beroende af strömnings- och sedimen-
teringsförhällandena inom spridningsomrädet, eller ock sekundära
kärnor, motsvarande sekundära maxima hos en flerspetsig kurva.
Hvad - beträffar ordningsföljden mellan de olika arterna är den
enligt diagrammet denna: Scirpus pauciflorus och Sesleria (de tyngsta),
Cladium, Carex glauca, C. Hornschuchiana, C. panicea, Sparganium
(lättast). Scirpus- och Sesleria-kurvorna äro nära nog samlöpande.
Skillnaden enligt den förra metoden är dock afgjord (jmfr tab. s. 228).
Skiljaktigheten torde bero på att i förra fallet voro Scirpus-frukterna
åtskilda och pröfvades en efter en. Vid centrifugeringen däremot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
