- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 9. 1915 /
241

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

235

duglighet därför. Carex glauca-kurvan placerar teoretiskt den asso-
ciationen utanför på lägre nivå än de tre nyssnämnda Carex-arterna;
men den anomalien skulle också gälla en hel del typiska landväxter,
d. v. s. all jämförelse är här omöjliggjord. I själfva verket är Carex
glauca snarare ett lundängselement, ehuru äfven en typisk bestånds-
del af myrlaggens allra öfversta och torraste del. — Detsamma gäller
Sesleria.

I spridningens väsen, vare sig den sker med tillhjälp af det ena
eller andra yttre agentiet, ligger något riktningslöst, blindvis skeende
och den torde vanligen uppfattas så. Dock kunna spåras en hel del
ekologiska kompensationer, som utgöra garantier för att åtminstone
en del af spridningsenheterna få en ändamålsenlig placering, d. v. s.
nå den mot associationen svarande typiska ståndorten. Den tillpass-
ning, som här kan bli tal om, är gifvetvis i första hand den som
växttypen representerar och hvarigenom ståndorten får sin begräns-
ning, blir biologiskt karaktäriserad. Det kan emellertid ifrågasättas,
om ej redan i den procentuella fördelningen af spridningsenheterna
inom spridningsrayongen kan spåras en tillpassning, som ab initio
utgör en viss garanti för associationens bestånd. Denna skulle så-
ledes genom sina spridningsenheter tillerkännas en viss förmåga alt
välja sin ståndort. Jag har i det föregående för ett visst slag af
spridningsenheter, de hydrochora, sökt att helt enkelt rikta upp-
märksamheten därpå, att denna fördelning kan sättas i samband
med en variation i specifik vikt, som väl ej är annat än den indi-
viduella (fluktuerande) viktvariation, som torde kunna påvisas hos
hvilka frukter och frön som hälst och som kan åskådliggöras med
en vanlig statistisk variationskurva. Denna viktvariation kan tolkas
som en mängdvariation af det i spridningsenheten varande reserv-
näringsförrådet med en medelvikt, som är speciellt näringsfysiologiskt
afpassad för arten, d. v. s. är just den mängd näring, grodden be-
höfver för att nå groddplantstadiet. Men korrelativt förbunden med
denna tillpassning kan också tänkas en annan af den här merom-
nämnda spridningsbiologiska betydelsen. För de hydrochora sprid-
ningsenheterna torde den vara särdeles framträdande. Också är för
dessa valet af vissa nivåer i förhållande till vattennivåen af

afgörande betydelse för de motsvarande associationernas uppkomst
eller icke.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jun 15 00:10:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/9/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free