Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244
Sundet ser det ut, som om människan haft del i dess spridande hit, på
hvad sätt, är kanske icke så lätt att finna ut. Möjligen har arten med
frö kommit söderifrån till den fjärde i ordningen af de ofvan omtalade
lokalerna och därifrån till de öfriga. Exemplaret på Åreskutan har väl
någon enstaka tillfällighet att tacka för sin tillvaro. Någon sydbergsnatur
kan det i dessa fall icke vara tal om. Ej heller kan denna traktens
lerskiffergrund utgöra någon gynnsammare jordmån än Storsjötraktens
kalkgrund, där Malachium väl ännu ej anträffats. Framtiden. får utvisa,
om och i hvilken mån den sprides ut från denna trakt, som kanske är
utgångspunkten för, artens utbredning i Jämtland.
A. H. Magnusson.
Några exempel på fyllomorfi hos Ulmus, Fraxinus
och Acer.
Blomstallningarna hos U/mus utgöras som bekant af florala kortskolt,
hvilka framkomma ur axillärknoppar på nästföregående års långskott.
Då bladställningen är 1/2, komma de särskilda knippena att sitta i två
rader utefter inflorescensens hufvudaxel, hvilket hos U. levis med dess
förlängda axlar är lätt att se. Beträffande stödjebladens utseende råder
hos odlade exemplar en viss brist på stadga. De olika fall, som af mig
observerats, skola här nämnas och tillika för sammanställningens skull
numreras.
Normalt affaller kortskottet efter fruktsättningen (1). Pa ett par i
Visby odlade exemplar af U. levis inträffar årligen på somliga florala
skott den anomalien, att hufvudaxein är utrustad med m. e. m. väl ut-
bildade löfblad. De, som sitta i mellersta delen af inflorescensen, äro
stödjeblad för blomknippen; de öfversta däremot ha i sina axiller van-
ligen inga blommor men stundom normala, för öfvervintring afsedda
bladknoppar. Med andra ord: skottets nedersta del är floral, dess öfversta
del vegetativ, i midten äro dessa egenskaper på olika sätt blandade.
Oftast är den vegetativa delen svag, småbladig, med inga eller rudimen-
tära axillärknoppar (fig. 1 a). Hela skottet affaller då efter fruktsätt-
ningen (2). Men om löfbladen äro af normal storlek och tillika kraftiga
axillärknoppar finnas (fig. 1 b), kvarsitter skottet och utvecklas vidare
nästa är (3).
Bladiga inflorescenser har jag äfven sett hos herbarieexemplar af U.
levis från Skogsby på Öland. Huruvida trädet där varit vildt eller
odladt, är mig obekant.
Motsvarande egendomligheter förekomma hos ett i Visby odladt exemp-
lar af U. campestris X scabra. Den vegetativa utbildningen af kortskotten
var emellertid alltid så svag, att skotten afföllo under första sommaren.
Hos Fraxinus excelsior utgöras inflorescenserna likaledes af florala skott,
som i regeln utgå från axillärknoppar å föregående årets skott. Att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
