Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
setts förtjänt af ett omnämnande, om den anträffats. Det torde därför
föreligga skäl att antaga, att den ej förr än nu observerats i vårt land.
För att rikta de svenska botanisternas uppmärksamhet på den ifråga-
varande lafven vill jag meddela, att jag år 1908 tillfälligtvis insamlade den
på sälg i en beteshage vid Kvarntorp i St. Malms socken (Södermanland).
Vid förnyadt besök på fyndorten har jag dock icke lyckats återfinna
den. Det enda tillvaratagna exemplaret, som utan att jag vid insam-
landet märkt det, medföljt andra lafvar, är starkt isidiöst och försedt
med soredier äfven på de yngre bålflikarna. I allt väsentligt öfverens-
stämmer det med det i HARMANDS Lichenes Galliz rariores (n. 64) ut-
delade. :
Jag hoppas framdeles få återkomma till ZoPrs Pseudevernie och vore
därför tacksam för undersókningsmaterial från skilda delar af vårt land.
Af värde äro noggranna uppgifter om substratet (trädslag, om på bark;
naken ved; sten) och om ståndortens beskaffenhet i fråga om beskugg-
ning och fuktighet.
I fråga om artens eller artgruppens plats i systemet ansluter jag mig
till TH. M. FRIES och A. ZAHLBRUCKNER. Några tillräckliga skäl att
bibehålla släktet Pseudevernia synas mig ej föreligga.
4. Parmelia farinacea Bitter var. obscurascens Bitter i västra
Jämtland.
Under mina exkursioner i västra Jämtland under de senare ären har
jag äfven insamlat några Parmelie Hypogymnie, utan att dock hafva
hunnit ägna dem någon speciell uppmärksamhet. P. alpicola Th. Fr.
förekommer flerstädes ofvan trädgränsen, men i allmänhet i ringa individ-
mängd. Ganska allmän är P. intestiniformis (Vill.) Ach., som uppträder
under flera olika former, hvilka tarfva en ingående undersökning. Bäst
synes den trifvas i öfre delen af skogsbältet eller nära trädgränsen, där
den oftast anträffas fertil. P. physodes (L.) Ach., som är allmän i lägre
belägna delar, har på Snasahögen anträffats ganska högt ofvan träd-
gränsen; de därifrån hemförda exemplaren äro ovanligt mörkt färgade,
delvis svartartiga (dock ej bruna) och utomordentligt rikt försedda med
spermogonier. Massvis och synnerligen vackert utvecklad växer P. tubu-
losa (Hagen) Bitter på taket af en lada invid Ristafallet. Jag har för
öfrigt insamlat den så högt upp som vid Enafors, där den anträffades
sparsamt på en klippa vid det nedre fallet.
Typisk P. farinacea Bitter är ej funnen i Jämtland. Den nordligaste
mig hittills bekanta fyndorten är Älfkarleby. Däremot har jag på några
ställen — Enafors (på björk), ofvanför Brudslöjan nära Storlien (innanför
norska gränsen; på gran) samt på Täljstensberget vid Handöl (på gran
strax nedanför trädgränsen) — anträffat en form, som otvifvelaktigt är
att hänföra till var. obscurascens Bitter. Den öfverensstämmer med huf-
vudformen i det tilltryckta (placodiumartade) växtsättet och åtminstone i
viss mån i fråga om sorediebildningen, dock så att denna är sparsam-
mare; ej sällan stannar det vid små, tätt sittande vårtor, som icke brista
sönder. Men den afviker genom ljusare eller mörkare brun färg och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
