- Project Runeberg -  Svensk botanisk tidskrift / Band 9. 1915 /
261

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

255

redan 1870 anträffad vid Fehgen i Wendenska kretsen. I Storbritanien
hade den enligt J. M. CROMBIE (British Lichens, p. 400) ännu 1894 icke
insamlats mer än på en fyndort, nämligen vid Cambridge. — Längre
söderut, i Frankrike (J. HARMAND, Lichens de France, p. 884), de lägre
belägna delarna af Schweiz (E. STIZENBERGER, Lichenes helvetici. I, p,
361) och i Italien (A. JATTA, Flora italica cryptogama. Lichenes, p. 416)
är den uppenbarligen allmännare. — De nordligaste kända fyndorterna
äro, för så vidt jag kunnat utröna, de båda ofvan omnämnda norska och
de östgötska.

6. Lecidea viridescens (Schrad.) Ach. i Västergötland.

,

I TH. M. Fries’ Lichenographia scandinavica (p. 442) beskrifves en laf-
Lecidea viridescens, som för snart 100 år sedan insamlades af E. FRIES
vid Trolleholm i Skäne men hittills icke äterfunnits i värt land eller
annorstädes i Skandinavien. Nu är den dock åter anträffad. Vid ett
besök i Borås den 17 okt. 1914 begagnade redaktör ERIK P. VRANG till-
fället att samla en del lafvar, och däribland befann sig också ofvan-
nämnda art. Den växte i rätt riklig mängd på en starkt förmultnad
stubbe (ekstubbe?) på beskuggad plats vid Hultaberg.

Vid hastigt påseende påminner den om Micarea prasina Fr., och som
TH. M. FRIES påpekar, har just denna i Danmark tagits för Lecidea
viridescens.

I Tyskland förekommer arten mångenstädes och i Storbritanien är
den insamlad ända upp i södra Skotland. Västgötafyndorten är dock

den nordligaste hittills kända. GHSPEOSSE MATO

Ännu en fyndort för Solorina saccata.

Med anledning af G. MALMES meddelande i Sv. Bot. Tidskrift 1913,
hàft. 2, sid. 214 om denna lafs förekomst i Jämtland, får jag omtala, att
jag sistlidne sommar observerade arten ifråga à Haläsberget i Lits s:n
vid Indalsälfven, således äfven denna lokal inom silur-omrädet. Den
växte i stora, kraftiga exemplar vid foten af de mot söder vettande kalk-
hällarna.

A samma lokal förekom äfven sparsamt Geaster pectinatus.

A. Sörlin.

Några anmärkningsvärda fynd af parasitsvampar.

Bland de parasitsvampar, som jag under de två sista åren själf in-
samlat eller erhållit af mina vänner, finnas några märkligare arter, som
synas mig förtjäna ett omnämnande. Jag skall alltså i det följande
lämna en förteckning på några svampar, som antingen äro nya för vårt
florområde eller uppträda på växter, hvilka förut ej äro kända som värdar

för desamma. Dessutom har jag att meddela diagnosen för en för
vetenskapen ny varietet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jun 15 00:10:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svbotan/9/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free