Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257
Gymnadenia odoratissima (L.) Rich. på Omberg.
I Svensk Botanisk Tidskrift (årg. 8, häft. 4) har herr PER H. JOHANS-
SON nyligen framhållit, att Gymnadenia odoratissima borde fridlysas på
Omberg, emedan den där skulle vara hotad till sin existens. En frid-
lysning har nu också utfärdats. Det är visserligen icke min afsikt att
tadla eller beklaga denna åtgärd, men jag vill dock påpeka, att någon
fara för utrotning genom växtsamlare torde i förevarande fall icke före-
ligga.
I den senaste (den 4:de) upplagan af N. C. KINDBERGS Östgötaflora (1901)
upptagas tre fyndorter för den ifrågavarande växten på eller vid Omberg,
nämligen den nu i ungefär 100 år bekanta vid Höje samt Charlottenborg
och nära. Borghamn. På sistnämnda ställe förekom den enligt JOHANS-
SON ännu 1913 »ganska rikligb. Vid Höje var den redan på 1880-talet
ganska sparsam; utrotad är den icke ännu, ty i fjor räknade två mina
elever där ett 10-tal individ, dem de också skonade så när som på en
blomställning. Med Charlottenborglokalen torde menas Ostmossen, där
Gymnadenia odoratissima under mina gymnasist- och studentår (på 1880-
talet) växte i riklig mängd. Under den sommarkurs för lärarinnor, som
förliden sommar (1914) var anordnad i Ombergstrakten, besökte jag åter
denna plats. Försiktigtvis hade jag på förhand förbjudit kursdeltagarna
att insamla någon Gymnadenia, men sedan jag räknat till öfver 300 blom-
mande individ, kunde förbudet återtagas, och de fingo medtaga hvar sitt.
Om någon beskattning, som hotade artens bestånd på fyndorten, kunde
då icke blifva tal. Enligt den andra upplagan af KINDBERGS flora (1874)
har växten i fråga äfven anträffats vid Djurkälla men skulle redan vara
försvunnen. Glädjande nog finns den emellertid kvar äfven där; ännu
för fem år sedan frodades den enligt fröken MAJA LINDGREN i riklig
mängd. Då jag icke närmare känner belägenheten af Borghamnsfynd-
orten, vet jag icke, om den icke tilläfventyrs är identisk med den vid
Djurkälla. I alla händelser finns växten ännu kvar på åtminstone tre
ställen på och vid berget, och är min ofvan uttalade förmodan beträf-
fande Charlottenborgsfyndorten riktig, är den faktiskt icke utrotad på
någon plats, där den en gång anträffats.
Mycket betänkligare ställa sig förhållandena för åtskilliga andra Om-
bergsväxter. Malaxis monophyllos (L.) Sw. t. ex., som åtminstone på 1880-
talet fanns kvar i Pyskkärret, eftersóktes där förgäfves i fjor. Fyndorten
var också genom skogens borthuggning så förändrad, att växten i fråga
näppeligen kan finna trefnad där. Oxytropis pilosa (L.) DC. som förr
växte massvis ofvan Rödgafvel, är nu nästan alldeles utgången på den
fyndorten; jag såg i fjor endast två individ alldeles på krönet afstalpet.
Festuca silvatica (Poll.) Vill. växer fortfarande men ytterst sparsamt i
Oxbåset, den enda fyndorten i Östergötland, och bör skonas, något som
också borde ske med den därvarande vackra mossvegetationen.
Stockholm den 17 maj 1915.
Gust. O. Malme.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
