Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388
(1840—1905); Hs. MosÉN (1841—1887); R. OLDBERG (1850—1878);
E. V. EKSTRAND (1841—1884); R. Torr (1849—1903); K. A. Tu.
SETH (1850—1909), samt bland nu lefvande botanister från P. Dus£n,
A. AnvÉN, K. L. LOFVANDER, A. GRAPE m. fl.
Den skandinaviska samling af hepaticae, som erhållit bidrag från
så många håll, har själffallet blifvit ganska stor. En antydan om
dess storlek framgår däraf, att i densamma finnas 635 ex. af släk-
tet Martinellia, omkring 150 ex. af Cephalozia bicuspidata, af släktet
Porella 262 ex., af släktet Frullania 160 ex., af Acuta-gruppen i
släktet Jungermania 178 ex. o. s. v.
En kritisk genomgång af ett så stort material af lefvermossor
måste bli mycket tidsrófvande. Bestämningen af lefvermossor tar
vanligen mycket mera tid än bestämningen af lófmossor; bland de
senare finnes det nämligen talrika, som man kan igenkánna med
oväpnadt öga eller med lup, medan detta vid lefvermossorna är
fallet med blott ett fåtal arter, särskildt dà de äro så torra, som de
äro i herbarier. Ute i naturen ställer sig saken annorlunda, då
lefvermossorna äro friska och fuktiga och härtill kommer den hjälp
man där får af förekomstsättet m. m., men under tider af torka
ställa sig lefvermosstudier äfven ute i naturen ganska tröstlösa,
såsom hvar och en, som sysslat med denna växtgrupp, nogsamt
erfarit. Lefvermossornas stora variation gör vidare, att man ofta
måste ta flera prof af en form för att få den klar. Härtill kom-
mer, att hepaticae ofta insamlats blandade, då man måste ta flera
stickprof för att få reda på innehållet i tufvorna. Särskildt be-
svärliga äro de blandexemplar, vid hvilka insamlaren ej sökt hålla
de olika arterna skilda från hvarandra, i hvilket fall hvar skild
tufva vanligen måste undersökas med afseende på sitt innehåll.
Detta arbete försvåras därigenom att hepaticae, som växa tillsam-
mans under lika förhållanden, ofta bli förvillande lika hvarandra,
hvilket: kanske mest gäller de smä jordmossorna. Ett slående
exempel härpå lämna de vida mattor af Cesia concinnata, Marsu-
pella condensata och M. apiculata, som äro vanliga i våra hög-
fjäll på af snövatten öfversilade jordsluttningar, och i hvilka de tre
nämnda arterna ofta finnas i intim blandning och i hvilka alla
tre äro så lika, att de endast mikroskopiskt kunna särskiljas.
Fastställandet af könsorganens fördelning, ett i många fall viktigt
kännetecken, tar ock stundom lång tid.
Under arbetets ’gång har det visat sig, huru behöfligt det varit
för att göra samlingen tidsenlig. Det är ju själffallet, att ett mate-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
