Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
415
under år 1911 från Munkö till Stocksund på såväl solöppna som
beskuggade platser inflyttade och där ännu fortlefvande samt till
utseendet oförändrade exemplar, har genom besöket på Runmarö
och upprepade tillfällen att därstädes under hösten följa och in-
gående studera sporbildningen ytterligare stärkts i den riktning,
att. skärgårdsformen är identisk med den i fjälltrakterna fórekom-
mande, liksom ock att Woodsia alpina enligt jämförande undersök-
ningsmaterial från skilda lokaler i Europa obestridligen är en egen,
från W. ilvensis skild art. Denna sistnämnda åskådning delas äfven
af H. Christ, som i sitt år 1900 utgifna arbete Die Farnkräuter
der Schweiz säger: »Da ich unsere beiden Woodsien für genügend
verschieden halte, und die Behauptung von Luerss. 502, dass sie
allmählich in einander übergehen, bei der Untersuchung eines um-
fassenden Materials aus allen Bezirken ihres Vorkommens nie be-
stätigt fand, so kann ich auch nicht noch Ascherson’s Vorgang
den Namen Linnés Ilvensis für eine Gesamlart verwenden» När
LUERSSEN (Die Farnpflanzen, 1889, p. 502) uttalar: »beide allmäh-
lich in einander übergehend, daher nur in ihren Extremen als Un-
terarten unterscheidbar», anser jag, att denna åberopade ófvergángs-
form, i likhet med hvad jag bevisat vara fallet med öfvergångs-
formen mellan Dryopteris dilatata och Dr. spinulosa (Sv. Bot. Tidskr.
1913, p. 290), beror på korsning mellan de båda arterna. Min er-
farenhet från Sverige är nämligen, att sådan öfvergångsform, hvil-
ken jag alltid funnit åtföljd af anormal sporalstring, är af hybrid
natur och endast uppträder på sydligare belägna lokaler, hvarest
båda arterna växa i sällskap med hvarandra, men att den i mot-
satt fall saknas, exempelvis på de lappländska fjällen, där W. il-
vensis ej går så högt upp som W. alpina. Innan jag emellertid
öfvergår till redogörelsen för ifrågavarande hybrid, tillåter jag mig
att för jämförelse med den på samma lokal växande W. alpina
först lämna en beskrifning öfver denna art och i samband därmed
för den från Västergötland omnämnda inlandsformen.
Woodsia alpina (Bolton) Gray [W. hyperborea (Liljeblad) R. Brown].
Bigs 1.
Rotstock kort, 2—3 cm. lang, intill 3 mm. tjock, krypande och
afgifvande talrika birötter samt i den uppböjda spetsen uppdelad i
korta, fjällklädda grenar, som hvardera uppbära ett knippe af i
spiral tätt ställda blad. Blad tufvade, 8—12 cm. långa, enkelt par-
delade med parflikiga primärsegment. Bladskaft 3—5 cm. långt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
