Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
423
försiggår på det af honom skildrade sättet. Att BITTER kommit
till en annan uppfattning, beror tydligen därpå, att han ej lyckats
få något snitt just genom själfva gonidiesträngen och följaktligen
fålt det intrycket, att fjällen ej stode i förbindelse med moderbålens
gonidialskikt.
Med denna art far ej förväxlas Pelligera pretextata (Floerk.) Zopf,
vår andra fjälliga Peltigera-art. Bålen är hos denna betydligt större,
närmast överensstämmande med P. canina, men vanligen af mör-
kare brun färg. I synnerhet mot bålflikarnas kanter är den mer
eller mindre rikligt försedd med små fjällika isidier, som i motsats
till förhållandet hos P. lepidophora äro samlade till täta grupper
och mer eller mindre vertikalt riktade. P. pretextata är tämligen
allmän åtminstone i de södra och mellersta delarna af vårt land,
isynnerhet på mossiga block och trädrötter i löfängar och löfskogar.
Den nordligaste plats, där jag anträffat den, är vid Handöl i Jämt-
land. Af de svenska lichenologerna torde den i allmänhet ha an-
setts som en obetydlig form af P. canina, från hvilken den emeller-
tid enligt min åsikt är synnerligen väl skild.
2. En märklig lafflora på ett upländskt spåntak.
Att stenlafvar understundom kunna uppträda på gammalt trä, är
elt sedan gammalt kändt förhållande, som i vårt land speciellt stu-
derats af R. SERNANDER, hvilken i Botaniska Notiser för år 1890
(p. 17) publicerat en uppsats med titeln »Om förekomsten af sten-
lafvar på gammalt trà. Denna uppsats blef inledningen till en
polemik, som under åren 1891 och 1892 fördes i Bot. Not. mellan
SERNANDER och T. HEDLUND, och som väsentligen rörde sig om
den roll, som bakterier och svampmycel kunna spela vid stenlaf-
varnas ockupering af det främmande substratet. På denna fråga
skall jag här ej alls ingå; det torde väl i hvarje fall få anses som
tämligen säkert fastslaget, att den faktor, som i främsta rummet
direkt betingar stenlafvarnas uppträdande på gammalt trä, är den
mer eller mindre intensiva impregnation af oorganiskt stoft, som
sådant trä vanligen på ett eller annat sätt blir utsatt för. De dju-
pare orsakerna till denna stoftimpregnations betydelse och till dess
rätt olika verkningar vid olika tillfällen och i olika klimat, som
SERNANDER (p. 28) framhållit, torde vara väl värda en ingående
undersökning. Jag skall här emellertid blott kort och godt relatera
ett nyligen af mig iakttaget fall, som synes mig värdt att nämnas
dels på grund af det relativt stora antalet stenlafvar, dels för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
