Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
438
saknas på de många lokaler, där den normalt bort förekomma inom den
maritima lófzonen. (Uttrycket »lófzon» är bättre än »bjérkzon», som
jag upptagit direkt efter SERNANDER).
Att i likhet med ROMELL m. 1. m. direkt förneka den regelbundna
förekomsten af en dylik löfzon, därför att den ej finnes utbildad på de
trakter, där topografien ej gynnar dess uppkomst, synes mig lika barockt
som att — utan jämförelser f. ö. — bestrida den normala existensen af
ett björkbälte i fjällen, därför att detta lokalt saknas t. ex. på branta
fjällaxlar. Det finnes ju äfven områden — såsom mängenstädes i Oviks-
fjällen — där barrträd bilda trädgränsen utan att vi kunna påvisa något
direkt samband mellan detta förhållande och traktens topografi. Äfven
de lokala förekomsterna af barrträd utanför den marina barrträdsgränsen
sakna ej analogier i fjällen, exempelvis tallskogen i Abiskodalen. Jag
vill ännu en gång betona, att jag med denna hänvisning till analoga fall
i fjälltrakterna alls ej vill supponera några gemensamma orsaker till den
alpina och den maritima björkzonens uppkomst.
Då jag i uppsatsen påpekade mitt intryck af att de yttre zonerna
i skärgården voro jämförelsevis rika på nordliga och fattiga på sydliga
arter — ett intryck, som fortsatta studier endast stärkt — skedde detta
endast för att man ej skulle kunna anföra ett förbiseende härvidlag som
bevis mot min uppgift, att en viss grupp sydliga och sydostliga arter
felas under den s. k. håganivån.
Gent emot detta mitt hufvudpåstående har ROMELL ej kunnat anföra
ett enda faktum utom att han påträffat Campanula Trachelium nedanför
nivån i fråga. Denna art hade emellertid inkommit i förteckningen öfver
de »subboreala» arterna genom ett beklagligt skriffel i stället för Cam-
panula glomerala, som åsyftats af mig. Själf sökte jag i somras kon-
trollera riktigheten af min hypotes genom att noggrannt undersöka trenne
ungefär likstora öar i olika delar af skärgården, nämligen Stabboö mellan
Hufvudskär och Utö, Mörtöklubb invid Mörtö och en holme i östra delen
af Gälnan. Två af dessa öar, Stabboö och den sistnämnda holmen,
ligga under häganivän, Mörtöklubb öfver denna. På de två första an-
träffades ingen bland de »subboreala» arterna, på Mörtöklubb åter ej
mindre än 16, d. v. s. c:a 37 % af dem, ett förvänansvärdt stort antal,
då man betänker, hur liten ön är. De observerade arterna voro:
Arabis sudelica Cenlaurea Scabiosa
Arclostaphylos uva ursi Cynanchum Vinceloxicum
Artemisia campestris Epipactis latifolia
Asplenium Trichomanes Geranium columbinum
Calamintha : Acinos Melica ciliata
Carex caryophyllea Ophrys muscifera
C. ericetorum Saxifraga tridaclylites
Carlina vulgaris Sedum album.
Med tanke på det senast anförda torde man ej finna underligt, att
jag alltjämt fasthåller vid hvad jag sagt i min förra uppsats:
»I Stockholms skärgård finnes ett ej oansenligt antal arter, som en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
