Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt. Av fil. lic. Sven K. Stockman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Datum Mek. verkst. El. ind. Varvsind. Summa
1 jan. 1922......................18,900 4,000 4,100 27,000
I jan. 1923......................19,900 4,400 3,900 28,200
I april « ......................22,400 4,400 4.400 31.200
I juli » ......................25,600 4,800 4,400 34.800
I okt. » ......................27,200 4,800 4,600 36,600
Stegring i jan. 1922—1923 ..... 5,3^ 10,0^^ — 4.9% 4a %
Stegring i jan.—i okr. 1923 .... 36,7% % 17.9% 29,8,%
Förbättringen var delvis en följd av Ruhrockupationen, vilken förlamade den tyska
konkurrensen, dels ock för senare delen av året järnbrukskonfliktens biläggande. De
priser, som maskinindustrien lyckades uppnå, synas i allmänhet ha varit rätt
otillfredsställande på grund av hård konkurrens.
Ovan har bland annat berörts prisutvecklingen för några av våra viktigaste
exportvaror. I motsats till vad förhållandet är med ett flertal av dessa varor, ha de
inhemska prisen i genomsnitt stått så gott som oförändrade allt sedan juh månad.
Om man bortser från den genom Ruhrockupationen framkallade stegringen i
priserna å kol och järn, vilken stegring satte sin prägel å totalindextalen under
månaderna februari—maj, var prisläget även under första halvåret mycket stabilt, dock
på en lägre nivå än 1922.
För de skilda varugrupperna ställer sig utvecklingen något oHka. Redan tidigare
ha animaliska och vegetabiliska livsmedel behandlats. Bland de övriga framträda
särskilt trävaror med ett prisläge ej obetydligt över 1922 års. Man tar knappast miste, om
denna förbättring huvudsakligen tillskrives den ökade byggnadsverksamheten. Från
och med oktober månad voro dock priserna å den inhemska trä varumarknaden vikande
liksom å exportmarknaden. Tvenne andra grupper, vilka i genomsnitt lågo på högre
nivå 1923 än närmast föregående år, voro de redan omnämnda varukategorierna bränsle
och smöroljor samt järn och andra metaller. Det höjda prisläge, som vissa i dessa
grupper ingående varuslag uppnådde under våren, försvann under sommarens lopp. Så
lågo t. ex. kol under hösten i ungefär samma prisläge som i januari, likaså järnmalm
och tackjärn samt andra metaller. Däremot bibehöllo järn- och stålfabrikat en del av
vinsten. Vedpriset låg synnerligen fast med en förbättring under årets lopp av cirka
10%. Däremot nedsattes smörjoljenoteringen under hösten med ungefär samma
procenttal.
I övrigt voro förändringarna under året för de mer betydelsefulla varuslagen ej
särdeles stora. I de fall, sådana förekommit, ha de i allmänhet rört sig i negativ
riktning.
Utrikes handeln.
Sveriges betalningsbalans, vilken under den moderna svenska industriens
grundläggningsperiod i slutet av förra och början av innevarande århundrade förhöll sig
passiv (upplåning i utlandet), gick några år före kriget över till aktiv. Icke så att vår
export blev större än importen, men de inkomster som export, befraktning etc. skänkte
oss voro större än de utgifter, vi hade för import etc. Under kriget skärptes detta
förhållande ytterligare av allbekanta skäl. De första efterkrigsåren, 1919 och 1920, då
de under kriget uttömda förråden åter skulle fyllas, var emellertid betalningsbalansen
utpräglat passiv för att år 1921 åter komma i jämviktsläge. År 1922 hade vi ett
om än obetydligt exportöverskott, vilket sammanräknat med fraktintäkten etc. gav
oss ett avsevärt plus i betalningsbalansen. Hur ställer sig 1923 i detta hänseende?
- 58 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
