Svenska Dagbladets Årsbok / Första årgången (händelserna 1923) / 127 (1924-1944) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kronologiskt register till händelserna utomlands - Maj - Juni

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Mussolini förtroendevotum med 238 röster mot
83 (socialister och republikaner). Både
liberala och popolister röstade för regeringen.

31. Polisen rensar den kommunistiska
sammansvärjningens huvudkvarter i Bochum och
häktar två ledare och 14 andra
kommunister. Oroligheterna på olika ställen i Ruhr
ha krävt 40 döda och omkring 200 sårade.
Krassin anhåller, att brittiska regeringens
svar på sovjetnoten icke offentliggöres.
Representanter för 300,000 brittiska
fordringsägare och 180 miljoner pund brittisk
egendom i Ryssland kräva, att England icke
håller konferens i Ryssland, förrän sovjet
förklarat sig villigt att betala Rysslands
utrikesskuld och lämna ersättning för
beslagtagen brittisk egendom.

de Rivera.

Mussolini.

Zankoff.

Primo de Rivera, markis av Estella, »Spaniens Mussolini», störtade den 14 september den
parlamentariska regimen i Spanien, avsatte kabinettet Garcia Prieto, markis av Alhucemas, tillsatte ett
militärdirektorium och avslöt därefter ett vittgående avtal med Mussolini, åsyftande latinsk entente med världspolitiska
perspektiv: samarbete i Medelhavet och med Sydamerikas spansktalande republiker. Tidigare krigsminister,
en av Spaniens mest populära militärer. Redan i nov. 1921 krävde han i våldsamt anförande inställande
av kriget i Marocko. Var då kommendant i Madrid, förflyttades med anledning av talet till motsvarande post
i Barcelona, varifrån han inledde revolten genom ett gnisttelegram till alla garnisonerna. Under slutet av
året fick han många svårigheter att kämpa med, sökte bl. a. förgäves förmå högerledaren Sanchez Guerra
att sluta sig till honom (se 14, 15, 16, 19/9, 2, 27/10, 17/11, 23, 27/12).

Mussolini, Benito, f. 1874 i Forli i Romagna, Italiens konseljpresident o. diktator sedan 22, började sin
politiska karriär som socialist och var ända till strax före Italiens inträde i världskriget redaktör för Avanti,
övergick då till krigspartiet och blev en av den italienska nationalismens ledare; hans uppgörelse med de
forna kamraterna präglades av orädd beslutsamhet; en modern condottiere, glödande av maktvilja men
därtill disciplinerad arbetsmänniska. Grundade tidningen Popolo d’Italia för sina nya planer, organiserade
efter kriget motståndet mot bolsjevismen genom sina berömda »fasci di combattimento» (stiidsknippen), varur
»fascismen» (med de gamla romarsymbolerna, risknippan, fasces o. s. v.) växte fram, störtade sommaren
1922 den parlamentariska regimen och har sedan dess regerat med hårdhandskar, reorganiserat finanser och
administration, en av det nya Europas förgrundsfigurer; spelat en prominent roll under 1923 (se 20, 24/4,
31/5, 16, 22/7, 27, 29, 30/8, 4, 12, 14, 17, 30/9, 17, 27, 29/11, 1, 23/12).

Zankoff, Alexander, f. i Oréhovo, Bulgariens konseljpresident, professor i nationalekonomi vid
universitetet i Sofia, anses vara en av Bulgariens mest framstående ekonomer. Ställde sig i spetsen för den rörelse
inom de intellektuella och officerskretsarna, som gjorde slut på Stambuliskis bondediktatur (se 9, 10, 23/6,
21/11, 31/12).

Juni.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>