- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tredje årgången (händelserna 1925) /
44

(1924-1963)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikespolitisk översikt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mellan å ena sidan en sparsamlietsivrande stadsfullmäktigedelegation, som handlade å stadens vägnar, och å den andra kommunalarbetarna, som på så många andra håll vant sig vid att utan vidare få sin vilja igenom. Under konfliktens aktuella skede trädde Samhällshjälpen för första gången i aktion. Regeringens vilja att upprätthålla ordningen ställdes också på prov, men resultatet var icke imponerande. T. f. socialministern, herr Viktor Larsson, tvekade, när det gällde att ställa polismakt till ortsmyn-digheternas förfogande, och andra regeringsmedlemmar uttalade tydligt sin sympati för de strejkande, ehuru dessa tillgripit gatukravaller som påtryckningsmedel. Regeringens press vågade heller icke giva klart besked. Konflikten blev emellertid genom förlikningsmäns ingripande bilagd. Kort därefter avblåstes även den långa Sundsvallskonflikten, sedan arbetarna dock gjort ett misslyckat försök att etablera lokal storstrejk. Stor uppmärksamhet tilldrog sig också skördestrejken i Uppland, vilken slutade med ett frappant nederlag för arbetaresidan. I mitten av augusti företog det svenska konungaparet, åtföljt av prins Wilhelm, en resa till Finland. Mottagandet blev översvallande hjärtligt och vittnade vältaligt om hur starka de band ännu äro, som knyta samman Finland med dess gamla moderland. Besöket, som föregicks av en officiell visit i Stockholm av president Relander, betyder utan tvivel en epok i förhållandet mellan de båda länderna. Vid samma tid var Sverige föremål för hela den civiliserade’ världens uppmärksamhet på grund av det här på ärkebiskop Söderbloms initiativ tillkomna ekumeniska mötet. (Se härom närmare Kyrkliga händelser 1925.) För svenska inrikespolitiska förhållanden torde mötets förhandlingar endast indirekt bli av betydelse. Däremot hade det svenska allmänna kyrkomötet, som sammanträdde den 3 oktober, en del viktiga ärenden att behandla: I centrum stod frågan om borgerlig begravning. Riksdagen hade för sin del antagit lag därom men icke lämnat klara föreskrifter om kyrkas upplåtande för begravning i annan än svenska kyrkans ordning. När kyrkomötet samlades, hördes från en del håll, särskilt socialdemokratiska, mer eller mindre förtäckta hotelser, därest kyrkomötet icke föll till föga för riksdagens beslut. Det visade sig emellertid, att kyrkomötet ingalunda var sinnat att vika för maktspråk. Dess beslut blev ett godkännande av riksdagsbeslutet med vissa ändringar, och det hjälpte icke att justitieministern under mötets förhandlingar förklarade, att regeringen icke ämnade befordra till riksdagen ett nytt förslag. Sedermera har justitieministern dock funnit sig i situationen och förberedde till 1926 års riksdag ett kompromissförslag, som skulle upptaga båda parternas befogade synpunkter. Rent politiskt kännetecknades senare delen av år 1925 eljes som vanligt av ett ganska obrutet lugn. Partipolitiskt inträffade den förändringen, att »Sveriges kommunistiska parti» (Ström—Höglundska riktningen) definitivt bröt med den under rysk lydnad stående Kilbomska kommunismen och begärde återinträde i det socialdemokratiska partiet. Beslutet härom fattades den 20 september, men dess genomförande drog ut på tiden. Socialdemokraterna voro icke enbart belåtna med att i sin krets ånyo få mottaga en driven partiintrigör sådan som herr Z. Höglund, och han gjorde för sin del några mycket svävande utfästelser om sin lojalitet mot partiet. Ekonomiska uppgörelser torde också ha spelat in, men återföreningen kunde redan tidigt betraktas som en given sak. Ryktesvis uppgavs, att herr Höglund betingat sig en plats i första kammaren vid sitt återinträde. Vid höstens val var hans kandidatur uppe i Värmland, men trängseln av kandidater var så stor, att herr Höglund måste stanna utanför. För övrigt medförde förstakammarvalen någon förskjutning åt höger. Anmärkningsvärt — 44 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Nov 15 15:31:52 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1925/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free