Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Annus Medicus 1925. Av professor T. Thunberg
- Uppmärksammade forskningar rörande skarlakansfebern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Annus Medicus 1929.
Av professor Torsten Thunberg.
Ar 1925 kan i hygieniskt avseende anses såsom ett gott normalår för vårt land,
åtminstone i den mån vi som mätare på det hygieniska läget använda de
viktigare epidemiska sjukdomarnas frekvens. Här må meddelas en tabell över antalet
sjukdomsfall i dessa sjukdomar för åren 1921—1925, vid vilka siffrors bedömande
vi visserligen ha att taga hänsyn till att värdena för år 1925 endast avse de tre första
kvartalen därav. Om vi emellertid kompensera detta genom att öka sifforna för
1925 med 25 %, visa de ändå ingen försämring att tala om i jämförelse med år 1924,
som även det var ett gott normalår.
1921 1922 1923 1924 x925 Vl-31/,
Difteri ■ 15,133 6,610 4,840 3,929 2,661
Skarlakansfeber 9,264 10,7x8 10,916 11,022 7,606
Tyfus och paratyfus 1,123 896 808 1,404 1,281
Smittkoppor 2 — — I —
Epidemisk hjärnhinneinflammation . 120 79 86 Il6 98
Barnförlamning 141 112 313 653 340
Sömnsjuka 1,512 192 536 300 147
U ppmärksammade forskningar rörande skarlakansfebern.
Skarlakansfebern har, såsom siffrorna härovan visa, under de sista åren haft största
frekvensen bland de epidemiska sjukdomar tabellen omfattar, de sjukdomar alltså,
som på grund av sin betydelse äro föremål för anmälningsplikt. Redan av denna
anledning påkallar skarlakansfebern särskild uppmärksamhet. Härtill kommer, att
våra kunskaper om denna sjukdom de sista åren glidit in i en ny fas.
Det är framför allt det amerikanska forskareparet Dick, man och hustru (the
»Dicks», som man säger i U. S. A.), båda läkare, som ha gjort skarlakansfeberfrågan
aktuell.
På mycket goda grunder anse vi nu, att skarlakansfebern förorsakas av bakterier
hörande till de kedjebildande bakteriernas, »streptokockernas», stora grupp, förövrigt
till en underavdelning inom den, vilken karaktäriseras av sin förmåga att åstadkomma
sönderfall av de röda blodkropparna, »hämolys». Bland dessa »hämolytiska
strepto-kocker» är det återigen en viss grupp, som just är att fatta som skarlakansfeberns
smittämne.
Skarlakansbakterierna, om vi nu tillåtas kalla dem så, ha en förmåga att på
samma sätt som difteribakterierna innästla sig i svalget på mottagliga personer. Här växa
de och bilda ett giftämne, ett toxin, som genomtränger slemhinnan, och inkommet
i blodomloppet åstadkommer den förgiftning, som drar med sig febern, utslaget och
överhuvudtaget sjukdomens allmänsymptom. Kroppens allmänna motståndskraft
nedsättes genom denna förgiftning, och varbakterier av skilda slag bli på så sätt i
stånd att tränga in i kroppen. Det är på detta sätt en del tillstötande
sjukdomsytt-ringar, »komplikationer», uppstå.
Det giftämne, som skarlakansbakterierna bilda, kan erhållas fritt från bakterierna
genom dessas bortfiltrering från den näringsvätska, där de odlats. Insprutas giftet
— 73 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Nov 15 15:31:52 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1925/0075.html