Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt. Av förste aktuarien S. K. Stockman - Allmän översikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ekonomisk översikt.
Av förste aktuarien Sven K. Stockman.
Allmän översikt.
Det svenska näringslivet under år 1925 har att uppvisa såväl ljusa sidor som mörka,
såväl framgångar som missräkningar och motgångar. Så var förhållandet även
år 1924, men man får det intrycket, att linjerna så att säga gått mer isär, att
alltså en ytterligare förbättring framträtt för de tidigare gynnsamt ställda
näringsgrenarna, under det att andra fått kämpa mot ökade svårigheter. Möjligen kunde man
mot slutet av året tala om en mer allmän optimism, härledande sig av den synnerligt
goda skörd, som året givit, samt vissa exportindustriers uppenbarligen förbättrade
vinstmöjligheter. Denna optimism tog sig uttryck i en under hösten framträdande
stegring i industriaktiernas börskurser.
Den uppryckning, som vederfarits vissa näringsgrenar, leder i avsevärd mån
sitt ursprung från den allmänna förbättring, som efter Ruhrockupationens upphävande
och Dawesplanens genomförande inträtt i Tysklands ekonomiska läge. Vägen har
härigenom banats för en kreditgivning i stor stil till avhjälpande av den
kapitalknapphet, som härskat i detta, ävensom andra centraleuropeiska länder. En jämn
ström av framför allt amerikanskt sparkapital har också vandrat över till Europa.
Den allmänna lättnad, som till följd härav inträtt på den europeiska
penningmarknaden, har även gjort sig gällande i Sverige, där den, ytterligare förstärkt med en
fördelaktig utveckling av betalningsbalansen, under år 1925 tog sig uttryck i tvenne
diskontonedsättningar om vardera V2 %•
Den efter Ruhrockupationens hävande starkt stegrade livaktigheten inom den
tyska järnindustrin medförde en rekordartad avsättning av svensk järnmalm. I
någon mån profiterade även trämasseindustrin av Tysklands ökade köpkraft, i det att
massaexporten till detta land, ehuru till kvantiteten relativt obetydlig, mångdubblades
i jämförelse med 1924. Behovet av trämassa var emellertid under året mycket stort
i de flesta länder, varför denna produktionsgren hade ett i stort sett gynnsamt år.
Detsamma gäller ehuru ej i fullt samma grad pappersindustrin. Även vissa stora
exportföretag inom verkstadsindustrin, främst separator- och kullagerindustrin, hade
synnerligen god avsättning för sina produkter.
Att vissa produktionsgrenar alltså kunde glädja sig åt ett under 1925 väsentligt
förbättrat läge får dock ej undanskymma det faktum, att betydande avsnitt av den
svenska industrin kämpat med stora svårigheter. Dit hör järnhanteringen, vilken
på grund av minskad ordertillgång och svagare prisläge för vissa viktiga artiklar fick
sin redan förut undergrävda ställning ytterligare försämrad. Dit hör även
trävaruindustrin, vilken visserligen kunde uppvisa ett kvantitativt gott försäljningsresultat,
men som under större delen av året led under ett svårartat prisfall.
Man kan överhuvud ifrågasätta, huruvida i det stora hela den svenska industrins
läge under år 1925 verkligen förbättrades. Åtminstone ge de visserligen rätt osäkra
procentsiffrorna rörande arbetslösheten ej stöd för en dylik uppfattning. Med
undantag för mars och april månader lågo dessa procenttal över m.otsvarande siffror för
1924 och avståndet mellan dessa bägge månadsserier synes något ha tilltagit under årets
_ 117 _
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
