- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tredje årgången (händelserna 1925) /
134

(1924-1963)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsmarknad och lönestrider. Av redaktör Th. Swedberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

out träda i kraft samma dag, därest icke uppgörelse dessförinnan träffats. Ifrågavarande konflikter kunde sålunda lösas var för sig oberoende av övriga. Nu förordnade K. M:t en särskild förlikningskommission med minister Elmquist som ordförande. Kommissionens första uppgift blev att utverka uppskov med lockoutens verkställande. Sedan den lyckats träffa uppgörelse inom en del mera periferiska konflikter, såsom vid konfektyrfabrikema, vid exportsnickerierna, vid gummifabriken i Viskafors och vid flottningsföretagen, framlade kommissionen den 2 mars ett medlingsförslag, i huvudsak gående ut på status quo. Arbetsgivarpartens svar blev i stort sett godkännande, medan arbetarnas voro mer eller mindre avvisande. Efter att på kommissionens hemställan två gånger ha uppskjutit storlockouten, lät Svenska arbetsgivarföreningen densamma nu gå i verkställighet den 16 mars. Lockouten blev emellertid icke långvarig. Förlikningskommissionens förnyade försök kröntes med sådan framgång, att förhandlingarna redan den 27 mars ledde till uppgörelse över hela linjen, och på de flesta arbetsplatser igångsattes arbetet den 30 mars. De träffade uppgörelserna inneburo, i vad de berörde fabriksindustrier, i stort sett prolongation av förutvarande avtal med undantag för pappersbruken, där ett lönetillägg av 3 öre för varje arbetad timme bestämdes att utgå utöver det gamla avtalets löner. Inom porslinsindustrien vidtogos detalj justeringar av ackorden samt vid en fabrik 4 proc, nedsättning. För elektriska installationsfacket och rörlednings-branschen medförde uppgörelsen höjningar på såväl timlöner som ackordspriser. Inom stuverifacket och närstående grenar (kolfirmor och brädgårdar) höjdes timlönerna å flertalet platser med 10 öre. Om man undantager denna stora kraftmätning, var det under året jämförelsevis lugnt på arbetsplatserna. I början av april utbrast visserligen öppen konflikt inom rederinäringen. En särskilt tillsatt förlikningskommission lyckades dock snart få till stånd en uppgörelse, som i huvudsak blev en prolongation av föregående års avtal. Under sommaren inträffade i Uppland och Södertörn den med hänsyn till utbredning och tidslängd mest betydande skördestrejk, som förekommit i vårt land. Konfliktens orsak var huvudsakligen lönetvist och beroende på den egendomliga dualismen inom lantarbetarrörelsen. Upplands lantarbetarförbund hade på nyåret förkastat ett av då sittande förlikningskommission framlagt förslag till löneavtal, som i allt väsentligt var likalydande med i övriga jordbrukarlandskap av Svenska lantarbetarförbundet godkända avtal, och krävde förhöjning av lönerna. Utvecklingen och utgången av denna strejk, som till en början torde ha berört omkring 170 egendomar med över 25,000 hektar jord och 3,000 arbetare, var rätt egendomlig. Åtskilliga arbetsgivare uppgåvo striden, föllo till föga och träffade separatuppgörelser med arbetarna. Vid en vanlig strejk är bristande sammanhållning på arbetsgivarsidan naturligtvis till favör för arbetarna, men vid denna lantarbetarstrejk verkade den rakt motsatt. Stridens utgång hängde nämligen helt och hållet på de organiserade arbetsgivarnas förmåga att uppställa frivillig arbetskraft. Genom de separata uppgörelserna blev det ungefär 1,000 mindre strejkande arbetare att ersätta, och tack vare denna minskade efterfrågan räckte det disponibla antalet arbetsvilliga till att bärga skörden på ett i allmänhet tillfredsställande sätt. Härmed var striden faktiskt avgjord. Detta syntes emellertid strejkledningen ej ha insett utan var nog oförsiktig att avvisa ett medlingsförslag, upptagande en del fördelar, med påföljd att den några dagar senare tvingades att godkänna det för arbetarna åtskilligt ofördelaktigare erbjudande, som arbetsgivarna framlagt redan på nyåret. De största framgångarna hade emellertid kommunalarbetarna att anteckna. — 134 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Nov 15 15:31:52 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1925/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free