Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Motorkrönika. Av redaktör M. Rogberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tre nordiska motorcykelmästarc, som vunno sina titlar i Korketrækkeren vid Oslo. Fr. v.: F. von Malmborg,
Ivar Liljeqvist och Erik Westerberg. Längs t. h. Yngve Eriksson, framgångsrik Husqvarnaförare, en av de få
prickfria i Deutschlandfahrt.
om ej racerloppen skulle vinna i praktisk betydelse genom stipulationer om maximiför
-brukning av bensin. Driftsekonomien är ett problem, som behöver studeras — en modern
kapplöpningsvagn kan sluka bortåt 4 liter pr mil! — På Europas tävlingsbanor ha den
italienska Alfa Romeo och den franska Delage dominerat. Den förra vann Grand Prix
d’Eu-rope samt bilarnas världsmästerskap i Monza, den senare Frankrikes Grand Prix på den
nybyggda autodromen vid Linas Montlhery. Sistnämnda tävling kostade Alfa Romeo
dess förnämste förare, Ascari, som omkom vid en kullkörning. En engelsk Sunbeam beläde
tredje plats i detta Grand Prix, och en märklig insats gjordes av Bugatti, som startade och
körde i mål med fem vagnar, en för ett intensivt hastighetslopp om 1,000 km. enastående
prestation. Automobil Klub von Deutschland har återupptagits i Association
Internationale des Automobile Clubs Reconnus, men tyska vagnar ha ej i större utsträckning visat
sig utanför hemlandet.
Med blygsammare måttstock måste de inhemska tilldragelserna mätas och ur sådan
synvinkel har 1925 varit ett betydelsefullt år i de svenska motorannalerna. Sportsligt
och organisatoriskt ha tagits viktiga framåtsteg. Kungl. Automobilklubben har vidgat
sin verksamhetskrets, samarbetar med ett stort antal motororganisationer i landsorten och
kallade den 25 april representanter för dessa till den första motor-»riksdagen» i Stockholm.
Bland överläggningsämnen på mötesprogrammet märktes trafikkulturen,
motorturist-trafiken och tävlingsreglerna. Vid ett extra sammanträde 28 november beslöt K. A. K:s
landsförbund antaga A. I. A. C. R:s tävlingsreglemente och från 1 april 1926 obligatoriskt
införa licenser för alla tävlingsdeltagare. Ett initiativ till vidgat samarbete mellan
Skandinaviens motorcyklister tegs vid en kongress i Köpenhamn den 25 januari, där delegater
från Svenska Motorcykelklubben, Dansk Motor Klub, Danmarks Motor Union, Norsk
Motorcycle Klub och Finlands Motorcykelklubb bildade det Nordiska Motorcykelförbundet.
Ändamålet är gemensamma tävlingar och samarbete vid F. I. C. M:s (Federation
Internationale des Clubs Motocyclistes) kongresser. Svenska Motorcykelklubben ombildades under
våren, lämnar nu som Svenska Motorklubben tillträde även för bilister och har i sin nya
form kraftigt utvecklats. Till tidigare fjorton lokalavdelningar i landsorten ha lagts nya
fem och anslutningen till klubbens tävlingar har oavbrutet ökats.
Har tillförlitlighets- och precisionstävlingen i sin hävdvunna svenska form överlevt
sig själv? Frågan aktualiserades genom vintertävlingen, vårt enda klassiska
landsvägs-lopp, som 1925 återupptogs efter fem års vila (det ägde.rum närmast föregående gång år
1920). Banan hade dragits över en 642 km. distans Östersund—Sundsvall—Stockholm
och ett rekordantal deltagare ställde upp till den väntade hårda kampen på
Norrlandsvägarna. Hans Österman på Buick erövrade definitivt Vinterpokalen, vårt lands ståtligaste
— 187 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Nov 15 15:31:52 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1925/0189.html