- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tredje årgången (händelserna 1925) /
262

(1924-1963)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det ekonomiska läget i utlandet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

även 1926 uppe i december månads nivå, kommer statsbidraget upp i väl 24 miljoner pund eller det högsta belopp, vartill man på förhand anslagit subventionen. Inför den nyssnämnda svåra situationen måste man medge, att Churchill handlade både oförskräckt och energiskt, då han den 28 april återinförde guldmyntfoten och därmed hindrade, att England i detta hänseende distanserades av sina egna kolonier. Vid halvårsskiftet konstaterades, att ännu ingen egentlig ljusning kunde skönjas på det ekonomiska området i Europa. Man drog sig hjälpligt fram, men det var också allt. Tillfrisknandet gick långsammare än optimisterna förespeglat världen, och den under krigs- och inflationsåren högt uppdrivna produktionsapparaten var alldeles för stor för det starkt decimerade fredsbehovet. Och i själva Förenta Staterna minskades både kol- och järnproduktionen till c:a 70 procent av kapaciteten, medan järn-och stålpriserna sjönko till lägre nivå än någonsin under tre år förut. Först på sensommaren och hösten kom omslaget i Amerika, men då också så mycket mera deciderat med en stegring av järnindustriens kapacitet upp i 85 procent. Särskilt under oktober månad rådde full högkonjunktur, som mot slutet av året dock något dämpades. Livligast var det inom bil- och byggnadsindustrierna samt de industrier, som leverera järnvägsmateriel. Uppblomstringen inom industri och handel samt den lätta pen-ningemarknaden med ett officiellt diskonto i New York på 3x/2 procent satte i gång en våldsam spekulation på fondbörsen. Denna fick till stor del sin näring av från de övriga staterna till New York inströmmande kapital, men även från utlandet. Sedan Federal Reservebankerna, en efter annan, höjt sitt diskonto till 4 % — med undantag för New York — bröts udden av fondbörshaussen och ett lugnare skede på detta område inträdde. Från England kom först i oktober underrättelse om förbättring inom verkstads-och textilindustrierna, ökad stålproduktion samt även ett något förbättrat läge för kolgruvorna, som fått avsättning till Förenta Staterna till följd av den där rådande långvariga strejken vid antracitgruvorna. Underrättelsen om det bättrade läget var så mycket mera glädjande, som rapporterna från England förut verkat tröstlöst nedslående och den stora arbetslösheten ända in i augusti sakta ökats. I mitten av november sjönk dock det inregistrerade antalet arbetslösa åter och utgjorde 1,218,000 mot 1,260,000 vid samma tid 1924. Den rekonstruktion, som det stora stålverket Vickers Ltd. måst vidtaga med en avskrivning på över 12 miljoner pund sterling, visar emellertid att läget är långt från stabilt och att anpassningen av de stora bolagen efter en ny tids mera begränsade behov ej ännu genomförts. I England synes för övrigt den åsikten vara allmän, att en hel del större företag ej ha möjlighet att kunna förränta sina uppdrivna kapital utan att nedskärningar av dessa äro nödvändiga. I Tyskland har kreditnöden och penningeknappheten trots de stora dollarlånen framkallat en verklig kris inom näringslivet, vilken kris mot årsslutet förvärrades och tog sig uttryck i ett häftigt ökat antal konkurser och en stark stegring av antalet arbetslösa. Detta senare uppgick vid slutet av oktober till 363,000, men hade en månad senare nära fördubblats och utgjorde då 669,000. I Polen var krisen ännu svårare med stark penninge- och kreditnöd samt vacklande banker, och där sjönk dessutom den förut stabila valutan till omkring halva pari. Den starka kursstegring, som under senare delen av året ägde rum i Danmarks och Norges valutor, framkallade i dessa länder en deflationskris, som vid årsskiftet pågick med full kraft. — 262 •—■

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Nov 15 15:31:52 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1925/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free