- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Tredje årgången (händelserna 1925) /
264

(1924-1944)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det ekonomiska läget i utlandet - Internationella skulduppgörelser och valutornas svängningar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

blemen kan Frankrike i Amerika erhålla alla erforderliga lån för att återinföra
guldstandard. Vid åisskiftet var emellertid Frankrike långt från lösningen av de två första
probleinen. Flera finansministrar förbrukades under året utan nämnvärt resultat,
den till över 68 miljader francs uppgående svävande skulden kunde ej konsolideras och
Caillaux’ iniikes 4% lån med i pund garanterad ränta gav ej mer än 6 miljarder i stället
för väntade 20 å 30. För att klara statens miljardutbetalningar fann man ej andra
medel än att öka sedelstocken och franska bankens förskott till statskassan. Bankens
sedelutgivningsrätt var vid årsslutet utökad till 58 V2 miljarder från 41 vid årets början,
och statens förskottsrätt i banken har höjts från 22 till 39 miljader. Under sådana
omständigheter är det egenthgen förvånansvärt, att franckursen kunnat hållas uppe
så bra som skett. Högsta officella notering i Stockholm under 1925 var 20.30 i början
av januari, den lägsta 13.55 den 15 december.

Den belgiska valutan följde länge envist med svängningarna i franska francs,
men efter uppgörelsen med Förenta Staterna om krigsskulden och sedan budgeten
bragts i full jämvikt och dollar lån på inalles 150 miljoner dollars ställts i utsikt, lyckades
Belgien i mitten av oktober att frigöra sin valuta från den franska. Båda höllo sig
då i Stockholm i något över 17. Vid årets slut noterades belgiska francs i 17,
medan den franska stod i 13.95. Även den italienska liran lösgjordes under året från
beroendet av den franska francen. Under första delen av året fluktuerade liran starkt
och under juni och första dagarna av juli inträdde en häftig depreciering, så att valutan
den 2 juli noterades lägst för året med 12.80, medan den högsta noteringen var 15.90.
I samband med regleringen av Italiens kiigsskuld till Amerika upptogs ett utländskt
lån och liran steg, så att noteringen i Stockholm vid årsskiftet åter var uppe i 15.15.

Den ur internationell synpunkt viktigaste företeelsen på valutamarknaden var
återgången till guldmyntfot i England med dominions samt i Holland med dess indiska
besittningar. Schweiz och Kanada, Australien och Sydafrika hade för övrigt redan
sina valutor i pari, då Churchill den 28 april i underhuset lämnade sitt
uppseendeväckande meddelande om engelska regeringens beslut i denna fråga. Pundet, som då
stod i 17.89 V2 i Stockholm, steg nu hastigt, så att kursen den 22 maj nådde
toppnoteringen för året med 18.17 Va- Full paritet har visserligen sedan ej kunnat
uppehållas och valutan var i början av oktober nere i 18.03 V2, men slutade vid årsskiftet
i 18.09. övriga guldvalutor svängde riksmark under året mellan högst 89.25 och
lägst 88.35, holländska floriner mellan 150.80 och 147.95, dollarn mellan 3.74 V2 och
3.71, schweiziska francs mellan 72.70 och 71.30 samt österrikiska schilling mellan
53.— och 52.35. Tjeckoslovakiska kronor höllo sig också stabila med en notering av
högst 11.35 och lägst II. Den finska valutan fluktuerade mellan 9.46 och 9.35 och
pesetas mellan 55 och 52. Den polska zlotyn, vars pari värde är 72 svenska kronor
per 100 zloty, började i augusti att sjunka till följd av den starkt försämrade finansiella
situationen i landet. Den 2 december nåddes i Stockholm bottenläget med 33 kr.,
varefter en uppgång vidtog, som vid årsskiftet hade fört valutan upp i 45: —.

De starkaste fluktuationerna under året visade annars danska och norska
kronor. Den danska valutan noterades lägst i 65.60 i början av året och nådde vid
halvårsskiftet upp i 74.85. Under sensommaren drevs valutan upp mycket häftigt
och nådde högst till 94.50 den 5 september för att sedan gå tillbaka, svänga fram och
tillbaka och vid årsskiftet stå i 92.30. Den norska valutan följde i huvudsak den
danskas fluktuationer. Lägst under året stod den i 56.20, hade vid halvårsskiftet gått
upp i 66.50 och noterades högst den 10 september i 82.75, varefter kursen sjönk.
Vid årsslutet var kursen 75.90.

— 264 –

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:04:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1925/0266.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free