Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark 1925. Av redaktör H. Boesgaard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin gamla paritet, å andra sidan med bekymmer att näringslivet är inne i en allvarlig
depressionsperiod. Bortsett från Andelsbankens fall den 2 juni — som väl
huvudsakligen är att tillskriva särskilda omständigheter, nämligen förhållandet till
mejeriernas mjölkexport — var året dock i rent ekonomiskt avseende icke dåligt, så till
vida som det obestridligen skedde en anpassning till normala förhållanden.
I inrepolitiskt avseende erbjöd 1925 icke väsentliga förändringar eller större
tilldragelser — valutafrågan dominerade eller överskuggade även politiken.
Då ministären Stauning på våren 1924 tog regeringens tyglar, syntes det på
förhand icke osannolikt att man endast stod inför en mellanakt av kort varaktighet,
med hänsyn till den ringa majoritet det socialdemokratiska partiet rådde över och
dess beroende av de radikala. Senare har det för övrigt även av en flygel av
socialdemokraterna, representerad av försvarsminister L. Rasmussen, tillkännagivits, att
regeringen icke önskade förbh sittande, om det visade sig, att den icke kunde
genomföra de stora programpunkterna. Emellertid har regeringen tagit förhållandena som
de är o, och vid årsskiftet 1925—26 fanns icke större sannolikhet för nyval i en nära
framtid, även om situationen var osäker. Avrustningen, som just är en av de stora
programpunkterna, kunde den socialdemokratiska regeringen icke genomföra, då
partiet »Venstre» ställde sig solidariskt med de konservativa, och oppositionsflertalet
i landstinget kommer att motsätta sig dess genomförande. Försvarsministern yttrade,
att framläggandet av förslaget under höstens riksdagssession komme att uppskjutas,
till dess Locarnosituationen var uppklarad. Genast vid underrättelsen om att
överenskommelsen var underskriven, framlade ministern avrustningsförslaget i den
avfatt-ning, som socialdemokraterna och de radikala medlemmarna av det i fjol tillsatta
utskottet enades om. Han uttalade förhoppningen att få till stånd en förhandling
med Venstre, regeringen ville erbjuda Venstre förhandling men icke bönfalla därom.
Vidare yttrade ministern, att han erbjöd sig att göra förslagets ikraftträdande beroende
av en folkomröstning bland folketings väljarna eller av utgången av ett särskilt
folketings val.
Vad som gav den politiska debatten liv och prägel var i övrigt en rad »affärer»,
och här spelade särskilt undervisningsministern, fru Nina Bang, en framträdande roll,
isynnerhet genom sitt uppträdande i saken angående professor Larsen och i
Färö-frågan. I det första fallet förelåg en aktion mot en högt ansedd
undervisningsämbetsman i en fråga, där fru Bang överhuvud icke var i stånd att genomföra ett hot om
avsked. I Färöfrågan arbetade ministern de färöiska separatisterna i händerna i
språkfrågan, emot den färöiska befolkningens flertal (»Sambandspartiet»). I båda
fallen bar väl särskilt bristande smidighet och maktbegär huvudskulden. Hur som helst
bidrog ministerns uppträdande knappast till att stärka den socialdemokratiska
regeringen, som vid valet 1924 fick en del röster från icke-socialdemokratiska medhjälpare.
Mot slutet av år 1925 framkallade den våldsamt stigande arbetslösheten, vilken
som nämnts står i samband med valutaförhållandena, en ny situation, under vilken
såväl stadsnäringarna som lantbruket kände sig osäkra.
Bland de utrikespolitiska tilldragelserna och företeelserna var den ojämförligt
viktigaste den, varom utrikesministern greve Carl Moltke lämnade meddelande vid
finanslagens föreläggande, att Danmark gent emot Tyskland förklarat sig villigt att träda i
underhandlingar med detta land om avslutande av en dansk-tysk skiljedomstraktat,
varom från tysk sida framställts anmodan. Dessa förhandlingar, vilka bebådades
skola sättas i gång i en nära framtid, skola från dansk sida föras av den danske
ministern i Berlin, kammarherre Herluf Zahle (tidigare dansk minister i Stockholm), från
- 328 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
