Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kronprinsparets resa jorden runt - Kronprins Gustaf Adolfs tal i Auditorium i San Francisko den 1 aug. 1926
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
synes oss som om många gånger två
månader förflutit sedan dess, ty den tiden
spänner över många, så skiftande, så starka
intryck och erfarenheter. Tack vare allt vad
som från myndigheter och enskilda gjorts för
att göra våra resor så omfattande, så lärorika,
så behagliga som möjligt, ha vi fått göra
bekantskap med stora delar av detta land och
dess befolkning, fått sammanträffa med
ledande personer på livets skilda områden. Vi ha
sökt studera de stora städerna och de
förhållanden, under vilka deras invecklade
maskineri arbetar, vi ha fått en hög uppfattning
om döt kulturarbete, som utvecklas och som
har sina medelpunkter i välorganiserade och
rikt utrustade museer, bibliotek, universitet
och enskilda samlingar. Vi ha besökt
brännpunkter för världsindustrier. Vi ha förvärvat
oss ett begrepp om de stora måtten i detta
land, de stora avstånden, de väldiga,
sädes-bärande slätterna, de mäktiga bergen,
nationalparkerna med deras storslagna
naturföreteelser. Vilka tankar utlösa sig icke vid
anblicken av Grand Canyon, av naturundren
i Yellowstone Park eller inför jätteträden i
Yosemite, vilka stå där sedan 4—5,000 år
och utgöra de äldsta levande tingen på vår
jord. Slutligen, jag upprepar det i denna
återblick, ha vi vunnit en viktig del av
vår resas mål genom att på alla platser träffa
samman med så många av svensk börd eller
svensk härstamning och att av dem mottagas
med sådan översvallande hjärtlighet, sådan
äkta landsmannaanda. Jag vill här försäkra,
att vad vi sålunda sett och lärt — och vi ha i
sanning icke blott sett utan även lärt mycket
—kommer att för oss bli av bestående värde.
Men på samma gång som detta tidsmått av två månader synes större genom de många intryck
som samlats, äro vi medvetna om att det varit för kort, och vi skulle gärna önskat se och
lära mera av det myckna som detta land besitter
i sådant rikt mått. Vi skulle också önskat besöka
många flera platser där svenskar arbeta och bo
och varifrån man så vänligt inbjudit oss. Tyvärr
blev detta icke möjligt med den begränsade tid,
som stod till vårt förfogande. Detta ökar den
saknad vi nu känna i avskedets stund, det vemod
man känner över att skiljas från något som blivit
en kärt.
Detta är sista gången jag får tillfälle att yttra
mig offentligt under vårt besök i Förenta staterna.
Jag vill därför begagna det till att frambära ett
från våra hjärtan gående tack till a;lla, ingen
nämnd och ingen glömd, som visat oss så
utomordentlig gästfrihet och vänlighet. Detta tack
går inför denna församling i all synnerhet till
våra kära landsmän och stamförvanter här ute.
Må lycka och framgång följa dem, söner och
döttrar av den svenska stammen. Detta är den
välönskan och avskedshälsning vi uttala till alla
stamfränderna i Nordamerikas Förenta stater.
Kronprinsen och en glad cowboy.
Kronprinsparet på tågets
observationsplattform under resan västerut.
— 55 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
