Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inrikespolitisk översikt - Landstingsvalen 1926
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genom förbättrade konjunkturer på världsmarknaden. Fackföreningarnas politik
stod under debatt till följd av landsorganisationens kongress, som sammanträdde
under året. Den kommunala socialdemokratiska politiken ställdes vid
stadsfullmäktigevalen i de större städerna inför prövningar, som icke helt utföllo till partiets
förmån; valresultaten medförde också oro på en del håll inom partiet.
I ministärens sammansättning gjordes den 30 september den förändringen, att,
hr Ekman, som förut varit stats- och finansminister, överlämnade
finansdepartementets ledning åt hr Lyberg, vilken tidigare tillhört ministären som konsultativt
statsråd.
Om regeringens planer visste man vid årsskiftet ännu föga. En viktig fråga
skymtade vid ingången av år 1927, ordnandet av rikets sjöförsvar. Den sedan
senaste försvarsbeslutet arbetande utredningskommittén avgav nämligen sitt
förslag, som går ut på nybyggnad av såväl pansarfartyg som smärre fartyg. Vad
regeringen själv förberedde till rikets bästa kringgärdades emellertid med sträng
sekretess. Från inrikespolitisk synpunkt slutade år 1926 sålunda i oklarhetens
tecken.
Landstingsvalen ip2Ö.
Under hösten 1926 företogs i vanlig ordning val till rikets landsting, stadsfullmäktige (utom
i Stockholm som väljer i mars 1927), kommunalfullmäktige av »skilda slag m. m. Av dessa val
tilldrog sig landstingsvalet det största intresset. Valagitationen anknöt sig direkt: till den
politiska diskussionen efter regeringsskiftet, och även om valets kommunala betydelse icke
sköts åt sidan, intog tanken på första kammarens sammansättning en plats i första planet i
samtliga partiers valförberedelser. Ett så allmänpolitiskt betonat landstingsval torde icke förut
ha förekommit i Sverige. Resultatet blev i korthet att högern förlorade 43 mandat, de
liberala 9, de frisinnade 3 och kommunisterna’ 18, medan bondeförbundet vann 1 och
socialdemokraterna 76 (av mandaten äro 4 nytillkomna). För högern liksom för de borgerliga blev valet
alltså en motgång.
En närmare granskning av valsiffrorna ger emellertid i detalj en hel rad intressanta
resultat. Hållpunkter för bedömandet ges genom jämförelser med 1922 års landstingsval och
1924 års andrakammarval. Fördelningen av antalet röstande vid de tre valen var följande:
(H. = högern; Bf = bondeförbundare; L = liberaler; F. = frisinnade; S =
socialdemokrater; K = kommunister) :
H. Bf. L. F. S. K. Övr. S:a
1922 269,839 129,663 168,154 286,320 39,794 204 893,974
1924 355,143 190,243 262,827 576,411 52,094 — 1,436,718
1926 323,682 171,386 207,803 462,297 36,747 465 1,202,380
En klarare överblick av förskjutningarna ger en sammanställning av partiernas procentuella
andelar av valmanskåren. Resultatet blir följande:
H. Bf. L. F. S. -K. Övr. S:a
1922 30,19 14,50 18,81 32,03 4,45 0,02 100,00
1924 24,72 13,24 18,29 40,12 3,63 —: 100,00
1926 26,92 14,25 17,28 38,45 3,06 0,04 100,00
Medan den första tabellen visar, hur för så gott som samtliga partier "årets valsiffror äro
högre än 1922 års men lägre än 1924 års, anger den ändra tabellen en tydlig förskjutning till
högerns favör. Denna tendens blir även synlig, om man beaktar partiernas ökning resp.
minskning i förhållande till totalsiffrorna vid de två tidigare valen. Från 1922 till, 1926 har
val-manskåren vuxit med 34,50 %. Samtliga partier utom kommunisterna redovisa också ökning,
men för de borgerliga partierna (högern 19,95, bondeförbundet 32,18, liberala och frisin*-
— 66 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
