Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulturhistorisk revy 1926. Av amanuens Axel Bagge - Den förhistoriska arkeologin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visade, att närmast före den nuvarande stenkyrkan (uppförd vid omkr. mitten
av 1100-talet) funnits på något lägre nivå kristna gravar, sannolikt i samband
med en träkyrka av oansenliga dimensioner. En fot under denna nivå påträffades
ett äldre golv tillhörande en stor träbyggnad buren av träpelare, av vilka flera
voro intill 80 cm. i tvärsnitt. Detta golv, som utgjordes av stampad lera av intill
en halv meters tjocklek, vilade på ursprungliga markytan. I lerlagrets undre del
hittades ett fragment av en gjutform till en s. k. oval spännbuckla av en typ, som
var vanlig omkring år 900 eller i varje fall före år 1000 e. Kr. Denna stora
byggnad bör till tiden ha sammanfallit med det av Adam av Bremen skildrade
Upsalatemplet och är också med största sannolikhet identisk med detta.
Dr A. Norden, den flitige utforskaren av Östergötlands forntid, ägnade hela
sommaren åt undersökningar av det system av s. k. stenrevlar, som under de,
senare åren konstaterats särskilt i Östergötland men även i en del andra
mellansvenska landskap. Särskilt inriktades forskningarna på att genom utgrävning av
gravhögar belägna på eller vid slutet av dylika stensträngar få ett grepp om deras
kronologi. Resultatet är, att stenrevlarna ursprungligen synas vara knutna till
gravfälten, ehuru de senare kunna ha uppförts även för militära ändamål såsom
spärrverk mot fiender, vidare att dessa monumentala fornminnen gå ända ned i
sen bronsålder eller tidig järnålder samt sträcka sig fram till vikingatiden.
Nordens senaste undersökningar ha sålunda givit vid handen, att fundamentala problem
ännu återstå att lösa beträffande gravfältstopografien. Samme forskare sökte även
genom grävningar fastställa åldern för ett av de stora spärrverk, som övertvära
den sedan uråldriga tider viktiga infartsleden från Slätbaken till de centrala
östgötabygderna. Det rörde sig om den fyra kilometer långa jordvall av
Danevirkes-typ i V. Husby sn, som spärrar V. Husby-dalen just där Storån utmynnar i
Asp-lången. Den visade sig vara klart förhistorisk, tillhörande den yngre delen av
järnåldern.
Sedan länge känner man på Gotland s. k. kämpagravar, gamla stengrunder efter
järnåldershus grupperade till gårdskomplexer, som kunna dateras till tiden 200—
600 e. Kr. Under sommaren upptäckte fil. kand. M. Stenberger ett stort antal
dylika »kämpagravar» i trakten runt om den s. k. Ismantorpsborg på Öland (med
säkerhet åtminstone söder och väster därom) ; kand. S. har under två föregående
år sysslat med utgrävning av nämnda fornborg, den måhända märkligaste i hela
Norden, innehållande en mängd husgrunder men dess värre hittills inga fynd, som
kunnat datera den. I en dylik kämpagrav vid Brostorp, som under året fullständiet
utgrävdes, gjordes fynd, som synas peka på tiden närmast före Kr. f., därmed blir
Brostorpsgården den äldsta kända järnåldersgården i Sverige. Kunna
genom fortsatta undersökningar flera av de outgrävda husgrunderna tidfästas, kan
man därigenom hoppas vinna även en datering för Ismantorpsborgen, som
sannolikt varit en centralfästning för en i forntiden tätt befolkad bygd. Här på Öland
ligga tydligen stora och intressanta arkeologiska problem och bida sin lösning
genom förhistorikerns spade.
På gränsen mellan arkeologi och etnografi falla de forskningar, som antikvarien
Gustaf Hallström under den första av sina år 1926 företagna resor genom höga
Norden bedrev. I mars—april genomkorsade han ett 70 mil långt område från
Nederkalixbygden vid Bottenhavet rakt norrut genom svenska, finska och norska
lappmarkerna till Hammerfest vid Ishavet. Målet var att söka upplysningar på
— 110 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
