Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kulturhistorisk revy 1926. Av amanuens Axel Bagge - Etnografiska museet - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Etnografiska museet.
Etnografiska museet, som sedan 1918 tvingats föra en skugglik tillvaro på grund
av svår lokalbrist, kunde från och med 1926 glädja sig åt en väsentlig förbättring
i sina museala förhållanden. I lokaler vid Vallingatan 1 exponerades sedan våren
ett representativt urval ur de stora samlingarna ett par dagar i veckan och i dec.
erhölls genom byggnadsstyrelsens försorg tills vidare lokaler vid Västra
trädgårdsgatan 10 för utställning av den synnerligen rika afrikanska kollektionen, i vissa
avseenden en av de bästa afrikasamlingar, som existera. Genom löjtnant Mobergs
bekanta Sahararesa tillfördes museet en hel del etnografica av stort värde från
tuareger och andra afrikastammar, och åtskilligt mera väntas från samma håll.
Litteratur.
Av den litteratur hörande till ovan berörda vetenskapers område som utkom 1926 kunna här
endast några få större arbeten omnämnas. De två märkligaste rent arkeologiska verken voro
utan tvivel docenten Sune Lindqvists »Vendelkulturens ålder och ursprung», som utgör del 36:1
av Vitterhetsakademiens handlingar, och Arthur Nordéns doktorsavhandling »Östergötlands
bronsålder». Den förstnämnda boken utmärker sig bl. a. för sin starkt kritiska hållning gentemot
vissa hävdvunna åsikter inom den svenska forskningen, rörande den s. k. folkvandringstiden
och vänder sig i synnerhet med skärpa mot det av vissa forskare alltför ensidiga användandet
av den metod, som under de senaste decennierna kommit att intaga en allt mer dominerande
plats inom arkeologien, den av tlildebrand och Montelius på 1870-talet inaugurerade s. k.
typologiska metoden.
Det Nordénska arbetet är i huvudsak resultatet av förf :s mångåriga utforskande av
öster-götlands rika hällristningsmaterial, vilket här framlagts på ett mönstergillt sätt, som gör boken
till ett av den nordiska hällristnings forskningens huvudverk.
Ett dylikt inom sitt område får man väl även kalla Adolf Schiicks kompendiöst digra
doktorsavhandling »Studier rörande det svenska stadsväsendets uppkomst och äldsta utveckling». Den
faller väl huvudsakligast inom medeltidshistoriens råmärken men sysselsätter sig även ingående
med viktiga problem rörande den slutande hednatidens stadsväsende.
Bland Nordiska museets publikationer under året måste nämnas den 2:a och tillsvidare
avslutande delen av Sigurd Erixons monumentala verk »Möbler och heminredning t svenska
bygder», vars första del utkom 1925. Förf. avsåg huvudsakligen med detta arbete att ge en
konkret och översiktlig bild av de viktigaste typer och utvecklingshistoriskt mest givande former
av allmogemöbler etc., som bevarats fram till vår tid i bygderna och i museerna (särskilt då
Nordiska museet). Med sina sammanlagt nära 1,200 planscher i vackert djuptryck utgöra de
båda delarna också ett verkligt museum i smått på sitt gebit.
Året 1926 lyckliggjordes den svenska allmänheten med icke mindre än fyra svenskspråkiga
ungefär samtidigt startande världshistorier, samtliga utgörande resultatet av nordiska specialisters
samarbete (utom Grimbergs, som utgör en av förf. ensam bearbetad framställning av hela
stoffet). Den brist i detta avseende, som förut fanns, blev alltså hastigt förbytt i ett dignande
överflöd.
Den av S. Tunberg och S. E. Bring utgivna Norstedts Världshistoria utkom med sin 1 :a
del behandlande »De äldre orientaliska folken» (av K. Tallqvist och J. Charpentier). På samma
förlag kom även Grimbergs sedan länge utlovade populära »Världshistoria. Folkens liv och
kultur. l:a delen. Forntiden /».
Av »Bonniers illustrerade världshistoriaredigerad av J. Häggman, förelåg till jul
ävenledes 1 :a delen, omfattande Egyptens, Västasiens, Greklands och Roms äldre förkristna historia,
förf. av resp. P. Lugn, H. S. Nyberg, A. Boethius och H. Hagendahl.
Av det fjärde historieverket »Världshistorien skildrad i dess kulturhistoriska sammanhang»
utgivet av H. Almquist på Lindblads förlag, utkommo häftena 1—4.
— 114 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
