Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya rön av den fysiska forskningens pionjärer. Av Ansgar Roth - Den mikrokosmiska mekaniken - Det periodiska systemets luckor fyllas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teori innerst är elektricitet, faller det sig naturligt att begåva elektronerna,
materiens minsta byggnadsstenar, med samma egenskaper som ljusets kvanta. L. de
Broglie antager därför, att varje materiell partikel åtföljes av en våg av
bestämd frekvens, som beror av partikelns energi. Även materievågorna ge upphov
till interferensfenomen, som studerats av Einstein och Schrödinger. Konsekvensen
fordrar att elektronerna tillmätas samma art eller grad av realitet som
ljuspartiklarna, varken mer eller mindre. Elektronerna kunna t. ex. helt eller delvis intaga
samma rum utan att sammansmälta! Det är kanske icke heller nödvändigt att
antaga, att en elektron bevarar sin individualitet under rörelsen genom rummet.
Heisenberg går ännu ett steg längre. Enligt honom kan man icke säga, att en
elektron har ett visst av tiden beroende läge i rummet eller en viss energi o. s. v.
Det klassiska koordinatbegreppet ersättes av honom med en tabell, en s. k.
matrix, som beror av vissa för strålningen karakteristiska storheter. På liknande
sätt omgestaltas uttrycken för energi, impuls etc. De forna för tanken åskådliga
begreppen ersättas sålunda av »matriser», som kunna behandlas enligt från den
högre algebran bekanta räkneregler. Dessa äro i allmänhet desamma som för
vanliga tal med det viktiga undantag, att den kommu/tativa multiplikationsregeln,
som utsäger att faktorernas ordning i en produkt är likgiltig, här icke längre
gäller. Skillnaden ab — ba är icke nödvändigt noll; den kan också vara en imaginär
multipel av Plancks konstant!
Allt detta förefaller ytterst formellt. Den nya kvantummekaniken synes långt
mer »matematiserad» än någonsin relativitetsteorien. Men i motsats till Bohrs
teori handskas den uteslutande med sådana storheter, som kunna iakttagas och
mätas, och löper därför knappast någon risk att råka i strid med erfarenheten.
Den har också på kort tid firat högst märkliga framgångar —■ så betydelsefulla,
att nobelpristagaren Franck betecknat den nya teorien som en väsentlig framstöt
i våra bemödanden att upptäcka atommekanikens verkliga lagar. Men till
det slutliga målet är nog ännu en lång, lång väg!
’ Det periodiska systemets luckor fyllas.
Sedan upptäckten för några år sedan av grundämnet numro 72 hafnium ■— en
av den Bohrska teoriens största triumfer — saknades ännu fem element i
Men-delejeffs periodiska schema, som inalles har plats för 92 ämnen från vätet till uran.
De vakanta platserna hade ordningsnumren 43, 61, 75, 85 och 87 — allesammans
udda, vilket otvivelaktigt sammanhänger med regeln att ett udda element i
allmänhet är långt sällsyntare än dess närmsta grannar med jämnt atomtal. Av de
upptäckta ämnena måste nr 43 och 75 tillhöra mangangruppen och kallades därför
enligt Mendelejeffs förslag provisoriskt ekamangan och dvimangan. Platsnumret
61 är beläget mitt ibland de sällsynta jordarterna mellan neodym och samarium.
Elementen 85 och 87 slutligen äro två med all sannolikhet radioaktiva ämnen,
besläktade med respektive jod och cäsium. Av dessa fem felande substanser ha
de tre förstnämnda numer identifierats, medan eka jod och ekacäsium fortfarande
gäcka alla efterforskningar. De ha måhända en ytterst kort livslängd eller existera
kanske icke alls på jordens yta. De finnas i varje fall icke bland de aktiva
ämnenas kända sönderfallsprodukter.
De* saknade manganmetallerna uppdagades 1925 efter långvariga och mödo-
— 138 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
