Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya rön av den fysiska forskningens pionjärer. Av Ansgar Roth - Kosmiska gammastrålar - Schack 1926
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av materien förintas eller, riktigare uttryckt, övergår i strålande energi. Om en
positivt laddad vätekärna, en »proton», sammanträffar med en negativ elektron, så
upphäva de varandra. Energien frigöres i form av en oerhört genomträngande
strålning, vilkens våglängd torde vara hundra eller tusen gånger mindre än den av
Millikan uppmätta. En sådan fullträff är, säger Jeans, så osannolik att
exempelvis i vår sol endast en atom på hundratusen billioner (1017) på så sätt försvinner
ur tillvaron under loppet av en timme. Men antalet atomer pr kubikcentimeter
(1022) är dock så stort, att solens enorma energiförlust genom utstrålningen
förklaras. Om den högfrekventa strålningen mötes av materiellt hinder, absorberas
den och återutsändes delvis på längre våglängder (Compton-effekt). Vid solytan
ha sålunda ultra-X-strålarna genom en följd av successiva kollisioner deformerats
till värme och ljus. Även Jeans anser därför att den »kosmiska höjdstrålningen»
stammar från nebulosor i Vintergatan, inom vilka materien är glest fördelad och
spridningens effekt obetydlig.
Enligt denna uppfattning går alltså utvecklingen från ytterst tunga radioaktiva
element mot allt lättare och mindre aktiva, tills slutligen även vätet upplöses i
»neutronium», ädelgasen med atomtalet noll, vilken liksom »etern» har den
märkliga egenskapen att icke kunna iakttagas. Det måste emellertid finnas någon
process, som åter uppbygger materien ur detta vilotillstånd. Eljest vore tillvaron
av himlakroppar — solar, nebulosor och stjärnsystem — av olika ålder lika
oförklarlig som den ursprungliga skapelseakt, genom vilken universum blivit till. Men
hur en sådan rekonstruktion kommer till stånd, därom veta vi för närvarande intet.
e märkligaste händelserna inom vårt lands schackvärld under året voro en av Svenska
Dagbladet, Berlingske Tidende och Aftenposten anordnad nordisk triangelmatch i schack
mellan Stockholm, Köpenhamn och Oslo samt en schackmatch mellan Stockholm och
Petersburg. Den förstnämnda, som spelades per telegraf och avslutades den 8 augusti, vanns
av Köpenhamn med 3 1/2 poäng (seger i båda partierna mot Oslo, en vinst och en remis mot
Stockholm). Stockholm fick 1 1/2 poäng (båda partierna mot Oslo 10 remis) och Oslo 1
poäng. Den svensk-ryska matchen, som ägde rum den 6 och 7 november, vanns av ryssarna
med 121/2 poäng mot 111/2.
En schackmatch under påsken mellan Stockholm och Göteborg slutade med en seger för
Stockholm med 131/2 poäng mot 101/2. Schackmästerskapet för Stockholm vanns den 29
april av G. Stoltz, som också för första gången erövrade det av Svenska Dagbladet uppställda
vandringspriset. Den 4—10 juli höll Sveriges schackförbund kongress med turneringar i Karlstad.
I mästarklassen segrade K. Berndtsson, Göteborg. En schackmatch mellan Köpenhamn den
26 september med 75 spelare på vardera sidan resulterade i överlägsen seger för danskarna
med 61 poäng mot 14. Den 29 december firade Stockholms schacksällskap, Sveriges äldsta
schacksarnmanslutning, 60-årsjubileum, och i den i samband härmed anordnade
jubileumsturneringen segrade i mästarklassen V. Wendel och i första klassen dr B. Almer, som också
erövrade sällskapets mästarvärdighet.
Schack 1926.
— 142 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
