Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk revy 1926. Av kommerserådet Axel F. Enström - Maskinteknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska Teknologföreningen firade i mars månad vid sitt årsmöte sin 65-åriga
tillvaro. En viktig del av förhandlingarna ägnades åt de på skogens förädling
baserade, för vårt land så betydelsefulla industrierna och deras viktigare tekniska
och ekonomiska problem. Vidare gavs. en översikt av standardiseringsfrågornas
läge särskilt ur svensk synpunkt.
Vid Ingenjörsvetenskapsakademiens högtidssammankomst den 24 oktober
utmärktes trenne förtjänstfulla arbeten med akademiens guldmedalj, nämligen
ingenjören friherre R. Bennets själv spännande kolvringar, docenten dr. H. Norinders
undersökningar över atmosfäriska elektriska fenomen och ingenjören Alb. Fresks
apparat för fyllning av cellulosakokare. (Samtliga arbeten omnämnda i revyn 1925.)
En för varje svensk glädjande tilldragelse var den i Washington den 29 maj
förrättade avtäckningen av ett av Förenta staterna bekostat monument över den
store svenske ingenjören John Ericsson, upphovsmannen till »Monitor» m. fl.
anmärkningsvärda tekniska arbeten. (Se härom sid. 43.) Högtidligheten, som
försiggick i närvaro av det svenska kronprinsparet och ett flertal representanter för
svenska vetenskapliga och tekniska institutioner, var otvivelaktigt av stor betydelse
såväl för det svenska folkelementets ställning i Amerika som för stärkandet av
bandet mellan ingenjörskretsarna i det nya och det gamla landet. Det senare
sambandet poängterades genom att den svenska ingenjörsföreningen i Förenta staterna
förlänade sin nyinstiftade John-Ericsson-medalj till en den svenska vetenskapens
storman, professor Svante Arrhenius.
Den ärevördiga engelska motsvarigheten till det svenska Jernkontoret: The Iron
& Steel Institute, höll i augusti ett uppmärksammat möte i Stockholm, behandlande
ett flertal aktuella problem. (Se härom sid. 41.)
Det tekniska museet fick en permanent utställningslokal i
Ingenjörsvetenskapsakademiens lokal, Grevturegatan 24 A. Dess under året kraftigt ökade samlingar
måste emellertid tillsvidare i stort sett förbliva i magasin, ösjöfors pappersbruk,
byggt 1777 och ännu bevarat i ursprungligt skick, förvärvades under året till museet.
Maskinteknik.
Den inom ångkrafttekniken tidigare skönjbara tendensen till höga ångtryck tog
sig under året tydligt uttryck, i det att flera storcentraler kommo i gång eller
ställdes under utvidgning med användande av 35 å 40 atm. tryck, främst i Amerika,
men även i Tyskland. Den av Stalbolaget för Slitestationen på Gotland utförda
stationen för 40 atm. blev igångsatt. Driftsresultaten från de igångsatta
högtrycksanläggningarna visade sig vara gynnsamma. En värmeuppoffring av 3,700 å 3,600
Cal. pr kwh. uppnåddes, motsvarande en bränslenytta av 24 å 23 %.
Kolpulver-eldningen vann ökad terräng. Erfarenheterna från eldning med olja och kolpulver
framförde nya uppslag, syftande till ny formgivning av ångpannan under
utnyttjande i högre grad av de heta gasernas strålning. Fortsatta försök att
lågtempera-turdestillera kolbränslet före uppeldningen under ångpannan förde icke till definitivt
lyckade resultat. Om oljeframställning ur kol se nedan.
En ångturbinenhet på 90,000 kw. installerades i Chikago (Crawford Avenue
Station) och en jättemaskin på 160,000 kw. beordrades för Newyork (Hell Gate
Station).
Vattenkraftverket Lilla Edet nådde sin fullbordan och invigdes i juni månad.
— 144
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
