Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomisk översikt. Av förste aktuarien Sven K. Stockman - Jordbruket - Prisrörelsen. Industrien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kvantiteterna för viktigare jordbruksprodukter återgivas i följande
sammanställning, i vilken till jämförelse motsvarande siffror för år 1925 samt åren 1915/24 (i
genomsnitt) inlagts:
Sveriges skörd i tusentals deciton
1915/24 1925 1926
Höstvete........... . . . 2,269 3,282 2,879
Vårvete ............... 285 354 485
Höstråg ............... .... 5,044 6,548 5,705
Vårråg ................ 193 213 220
Korn ............. , . . . 2,710 3,141 3,237
Havre ................. 10,581 11,759 12,491
Blandsäd .............. ... 4,310 5,363 5,229
Potatis ................ 17,667 21,061 18,797
Sockerbetor ............ 9,299 13,639 1,420
Foderrotfrukter ........ 27,773 32,257 38,742
Hö från odlad jord ,, 37,289 44,149 45,701
Hö från naturlig äng .... 6,110 6,120 6,053
I allmänhet ligga skördesiffrorna över medelnivån för 1915/24. Särskilt gäller
detta vete, blandsäd samt foderrotfrukter, vilka på grund av utökade odlingsarealer
visade mycket goda siffror. På grund av att avtal mellan Svenska
sockerfabriksaktiebolaget och betodlarna föregående vinter ej kunde ernås — en följd av det
dåliga prisläget å socker — och staten ej heller ansåg sig kunna träda hjälpande
emellan, nedlades praktiskt taget betodlingen under 1926. Resultatet blev en från
13,639 år 1925 till 1,420 tusental deciton minskad betskörd.
Prisläget var i trots av 1925 års rekordskörd relativt tillfredsställande, främst
beträffande vete. Sedan 1926 års skörd på hösten kommit i marknaden föllo
priserna efter vanligheten något men återhämtade sig snart; särskilt voro rågpriserna
fasta. Kreaturs- och köttpriserna visade under året en fallande tendens, under det
att smörnoteringarna ej gingo i någon bestämd riktning. Medelpriset för smör var
dock lägre än 1925.
Prisrörelsen. Industrien.
Om man bortser från kolprisernas direkta inverkan på prisnivån, visade
densamma en långsam nedgång under större delen av året. Från dec. 1925 till sept.
1926 sjönk sålunda kommerskollegii index från 156 till 146. Under hösten
inträdde emellertid, delvis som en följd av kolkonflikten, en åtstramning i prisläget
för vissa varuslag, framträdande i en höjning av indextalet till 148 i november.
För kol och koks betalades under sept.-—okt. mycket höga dagspriser, men av de
för importen deklarerade medelvärdena att döma omsattes relativt små kvantiteter
till dessa höga priser. Följande siffror återgiva dels ungefärliga dagspriset i
genomsnitt för kol (Northumberland stora ångkol och motsv. polska) och koks
(Brancepeth och likn.) samt kollegii index beräknad dels utan (I) dels med (II)
hänsyn tagen till kolprisernas förändringar:
April Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt. Nov.
Kol kr. per ton .. . . 20 20 23 28 32 40 50 55
Koks » » » .. 125 26 26 27 29 32 37 38
Prisindex Cl) 150 151 150 148 147 146 148 148
Prisindex (II) 150 151 150 149 148 148 149
— 154 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
